Hej kära Kyrkkaffebloggsläsare!
Idag ska jag skriva något som jag har funderat mycket på.
Idag är min sista dag på Libris.
Hur ska jag berätta det för alla er som har ställt upp så otroligt mycket för mig och för förlaget med er kunskap och era idéer och er tid och era garnkorgar?
Det är drygt tretton år sedan jag började som redaktör, och tre år senare kom Kyrkkaffe ut. Jag började alltså med den kanske efter ett och ett halvt år på tjänsten, och jag var osäker på det mesta och hade visserligen en känsla av att det var viktigt att dokumentera kyrkkaffetraditionen och inspirera till mer men inte precis någon aning om hur det skulle gå till.
Med den boken förändrades mitt arbete på många sätt.
För fyra år sedan sa Daniel, som var vår marknadschef då, att jag skulle börja blogga. Jag protesterade, tänkte att det inte skulle passa mig och att det bara skulle bli ytterligare ett dåligt samvete, men han sa att jag måste, och då sa jag att i så fall skulle jag skriva om kyrkkaffe och hjälpstickning.
En gång till hade jag ingen aning om vad det var jag hoppade ut i.
Alla kontakterna med er som har läst och hört av er på olika vis har betytt så otroligt mycket för mig och för de böcker som jag har arbetat med sedan dess. Jag har haft en plats där jag har kunnat ställa mina frågor och be om hjälp, och jag har fått så många fantastiska svar och så mycket uppmuntran och inspiration! Det gick ju att göra Kyrkkaffe utan Kyrkkaffebloggen, ja, till och med Kärlek, nål och tråd, men att ha den under arbetet med Fester med rester, Stickcafé, Sticka & skicka och nu de fyra böcker som jag har arbetat med under våren, det har gjort all skillnad i världen. Och arbetet med Värma liten-insamlingarna och de fem Sticka & skicka-insamlingarna hade ju varit helt omöjligt utan.
Nu kommer jag att vara utan uppkoppling i tre veckor, och bloggen kommer att fyllas på med lite som jag har förberett under tiden. Sedan är jag tillbaka och berättar lite om vad som händer fram till mitten av augusti, när de fyra nya böckerna kommer. Efter det kommer bloggen att ligga kvar orörd tills vidare så att ni som använder inspirationslistor och letar efter recept kan fortsätta ha den som resurs.
Men idag vill jag tacka alla er som har tagit hand om Kyrkkaffebloggen tillsammans med mig. Jag minns när Maja hörde av sig första gången för att hon hade hittat Femtimmarskoftan här. Jag tror att jag minns min första kontakt med Soili — det kan ha varit om Tågsockorna. Jag minns när Carol började skicka sina blessings, som alltid gör mig lika tacksam. Jag minns när Linda tackade ja till ett paket med kangas och ett designuppdrag. Jag minns nya namn som har dykt upp med alla sorters vänliga hälsningar. Jag minns en vårlördag i år när jag bad om hjälp med teststickning och fick 40 svar på en halvtimme eller så. Jag minns nog inte riktigt allt roligt som har hänt in i detalj, men jag kommer alltid att ha med mig känslan av er generositet och er påhittighet och er värme.
Fortsätt med det ni gör, allihop! Jag tror, nej jag vet, att ni behövs. Och jag hoppas att många talar om för er hur underbara ni är.
Ett stort tack och en stor kram som omfattar er alla!
Anna
Stort tack till dig Anna för all inspiration och pepp! Sommaren när jag sydde, stickade och virkade för Värma liten blev början på en positiv förändring i mitt liv. Tänk att något så enkelt som handarbete kan föra så mycket gott med sig! Jag hoppas att vi får se mer av dig framöver. Många kramar!
Jag vill passa på att Tacka dig Anna, som alltid funnits där, för att svara på frågor,ge tips vart det är bäst att skicka ex,en barnklänning resp, snuttisar. Du har.inspirerat mig mycket och du har verkligen gjort stor skillnad får många barn i världen, när du har satt ihop alla dessa insamlingar. Jag har känt mig så stolt över att få vara en av dem som gör skillnad.
Stort och varmt Lycka Till med ditt fortsatta liv Anna, massor av goa kramar,Tina i Falun.
Åh….. 🙁 En oerhörd sorg Anna! Hur ska det gå utan dej?
Du har ju varit navet i hela detta underbara snurrande hjul av värme och omtanke som rullat ut i världen! På grund av alla dina kontakter, din inspiration och skaparglädje.. Du som gjort det möjligt för oss att nå ut till dem som fryser och kämpar!
Oavsett vad detta beslut grundar sig på (nedskärningar eller att du nu ska gå vidare) så VET djupt in i hjärteroten att det som du varit med att så och plantera det kommer ge hundrafalt igen! Och jag tror att det kommer fortsätta växa i oss och genom våra händer, och genom deras händer som blivit berörda och värmda..
Önskar dej den underbaraste och mest välförtjänta semestern nu ett tag och så hoppas jag att du ska få nya härliga uppdrag framöver! Du vet att du har en hel armé av garnaföderskor, hjälpstickarkvinnor/män och världsvärmesändare som gärna sluter upp så fort vi får ett uppdrag! Alltid redo 🙂
Guds underbara välsignelse och frid till kropp och själ till dej, du fina gudskvinna!
Tack för att du finns!
Ett stort TACK till dig Anna. Du har förgyllt min dag och sett till att jag varit meningsfullt sysselsatt. Mina garner som värmt skåp och lådor värmer nu många andra. Jag hittade hit när jag letade efter ”sticka uppifrån och ner” och hittade femtimmarskoftan. Klart jag egoistiskt önskat att du fortsatt blogga länge än, men jag är glad för det jag fått ta del av och önskar dig LYCKA TILL med vad du än ska göra framöver.
Önskar Dig all lycka. Tack för allt Du förmedlat.
Kram // Ingalill
Hjärtligt tack för allt Anna, jag önskar dig all lycka i framtiden och hoppas det kommer att gå bra för dig.
Libris gör en stor förlust nu när du slutar där.
Många kramar // Lena
Önskar dej en härlig semester…och lycka till i ditt fortsatta liv.Tråkigt för oss garnmorskor att du försvinner men ”sånt är livet” som Anita Lindblom sjunger :)Jag skickar ett extra speciellt tack till dej♥ och kyrkkaffebloggen ♥ Det är tack dej och insamlingen av mössor mm till Kongo som jag kämpade mej igenom en tuff cellgiftsbehandling.Böckerna kommer att påminna oss om dej.
Du ska veta att du alltid kommer att dyka upp i våra tankar.
Bamse kramar Soili
Hej!
Bloggen har betytt massor – lustigt att den började för att Daniel mer eller mindre tvingade dig!
Klart vi kommer sakna dej!!
Nu undrar nog många med mig vad du ska göra istället???
Kram från Jessica i Nyköping
Kära Kära Anna!
Vad skriver man för att TACKA för all den enorma kraft, energi och glädje som du förmedlar till såå många människor?
Jag kan bara instämma och helt stryka under alla fina ord som har skrivits om, till och för dej
Men så här är det ju på livets långa stig – man måste vika av från stora lands/livsvägen för att upptäcka nya smultronställen.
Och varje människa bygger på något sätt sitt eget spindel/livsnät och jag vill hoppas och tro att våra trådar kommer att mötas igen 🙂
Ett stort Lycka till!
Kram Anita
Anna, du underbara människa.
Jag hade en period då jag saknade att göra en skillnad, att hjälpa någon som trängde det och så ramlade jag på din blogg och nu stickar och skickar jag och känner att även lilla jag kan göra något gott för någon.
Så tack kära Anna för din underbara blogg, dina böcker och ditt engagement!
Jag önskar dig all lycka vidare och Gud välsigna dig!
Tack Anna, för att du inspirerat mig att sticka och skicka!
Jag kommer verkligen att sakna bloggen, den har betytt mycket för mig.
TACK, och varmt LYCKA TILL med det du vill göra i framtiden.
Tack Anna! Så är det, att en sår, någon annan vattnar och en tredje skördar. Du har utfört din andel troget och med hängivet hjärta till mångas glädje. Hoppas de välsignelser du delat med dig av kommer tillbaka till dig. Tusenfalt.
Dunderkram!
Instämmer i det som skrivits redan och lyckönskar dig.
Tack Anna!
Kyrkkaffebloggen har varit en stor källa till glädje och inspiration för mej i vardagen. Lycka till i fortsättnigen och jag önskar dig Guds välsignelse i det du nu kommer att lägga din energi på.
Är det någon annan som tar vid och fortsätter med bloggen?
Det kan man ju i alla fall önska!
Kram Gerd
Tack Anna för allt roligt och inspirerande du har delat med dig av i din blogg.
Jag är en av i den ofantliga mängd hjälpstickare som inte syns i ”cybervärlden” men som du betytt mycket för. Jag har alltid sagt att ”stickning” har en läkande och meditativ effekt på vår kropp och sinne. Vi stickar bort stress och oro, och stickar in harmoni och välbefinnande. ”Hjälpstickning” har ytterligare en dimension, en dubbel välsignelse; jag får uppleva läkedom för ande,själ och kropp, samtidigt som det jag gör får ge värme och omsorg någon annan individ i vår värld. För mig är det en fröjd att kunna få använda de gåvor Gud gett mig, så att de konkret sätt får bli till välsignelse för andra.
Jag har ”hjälpstickat” mig igenom min cancersjuka mors sjukbädd och dödsbädd och min mans svåra operation och rehabilitering. Nu ”hjälpstickar” jag mig igenom min fars sista tid här på jorden.
Tack Anna. Det arbete du lagt ned har gett flera ringar på vattnet och det kommer att fortsätta att leda till mycket välsignelse. Vill önska dig allt gott från vår himmelske far när du nu går in i nya uppgifter. / Christina