Kompottexperiment

Nu rasar det äpplen ner i gräsmattorna.

Och jag har upptäckt något så väldigt gott!

Där jag är den här veckan är det små, ganska sura vinteräpplen som rasar i förtid, så det är inte så aktuellt att äta upp dem som de är.

Äppelmos eller äppelkompott kan man ju göra ändå.

Och tänk om man kan göra något lite annorlunda. Tänk om man kan strunta i sockret (som verkligen behövs till de här äpplena) och ersätta det med … honung?

Nu är det provat, och jag skickar med en varm rekommendation.

Såhär kan man göra till fyra personer:

Samla en liten hög av det senaste dygnets fallfrukt, 6–10 äpplen beroende på hur stora de är.

Skala och kärna ur dem och skär samtidigt bort alla skadade bitar. Skär det som blir kvar i småbitar ner i en kastrull med vatten.

När alla äpplen är skurna, häll bort vattnet så att det bara precis täcker äpplena.

Rör ner en klick honung och koka tills bitarna har blivit mjuka och faller sönder. Det tar inte så lång stund, men lite olika beroende på äppelsortens konsistens.

Smaka och rör ner lite mer honung om det behövs. Värm i så fall igen tills honungen har löst sig.

Servera kompotten med mjölk eller vispgrädde eller en klick keso.

(Min mormor serverade alltid Vårgårdaris till äppelkrämen. Det är också en idé!)

Och naturligtvis går det finfint att hacka fler äpplen och hälla på lite mindre vatten och frysa in resultatet som honungsäppelmos.