Hörni alla smarta och noggranna stickare, nu ska ni få hjälpa till igen.
Såhär stod det:
Varv 7: 5 rm, *öka 1 m i nästa m, 3 rm*, upprepa från *till * 4 ggr, #öka 1 m i nästa m, 4 rm#, upprepa från # till # 3 ggr, upprepa från * till * 6 ggr, öka 1 m i nästa m, 5 rm. Nu ska det vara 85 m på stickan.
Jennifer och några andra tycker att det är otydligt — att man kan sticka antingen 1 + 4 eller helt enkelt 4 vid stjärnorna, till exempel.
Blir det bra såhär istället?
Varv 7: 5 rm, *öka 1 m i nästa m, 3 rm*, sticka från *till * ytterligare 4 ggr, #öka 1 m i nästa m, 4 rm#, sticka från # till # ytterligare 3 ggr, sticka från * till * 6 ggr, öka 1 m i nästa m, 5 rm. Nu ska det vara 85 m på stickan.
Vad säger ni?
Och här är ett annat problem som Maja och Anette och Tina och ganska många andra har pekat ut, superspecialvarvet som förekommer i ganska många av koft- och västmodellerna här eftersom de bygger på samma princip.
Såhär står det:
1 rm, 1 omslag, *6 rm , 1 omslag*, upprepa från * till *, 5 rm, 1 omslag, upprepa från * till * 2 ggr, 1 rm, sätt fast markör. Detta är ryggen, som nu ska vara 37 m.
Många får det till 35 totalt, men grejen är alltså att man inte ska upprepa femman — det är runt 6 + 1 som stjärnorna står, eller hur? Såhär:
1 rm, 1 omslag, *6 rm , 1 omslag*, upprepa från * till *, 5 rm, 1 omslag, upprepa från * till * 2 ggr [och * till * är fortfarande samma som i början, alltså med 6 m, inte 5], 1 rm, sätt fast markör. Detta är ryggen, som nu ska vara 37 m.
Men tänk om vi skulle skriva såhär istället. Det är lite bökigare att läsa, men kanske enklare ändå:
1 rm, 1 omslag, 6 rm, 1 omslag, 6 rm, 1 omslag, 5 rm, 1 omslag, 6 rm, 1 omslag, 6 rm, 1 omslag, 1 rm, sätt fast markör. Detta är ryggen, som nu ska vara 37 m.
Ska vi ta det så?
Jag tycker nedersta exemplet var bra! Ibland är det bättre med lite krångligt så att man säkert förstår!
//Henrietta
Jag måste erkänna att jag avskyr att sticka efter mönster, bland annat på grund av att jag tycker det är otroligt jobbigt att sitta och titta och titta och titta tillbaka på en sådan textrad som den nedersta medan jag stickar ett varv.
Kunde det inte vara bra med någon typ av markering för vad som hör ihop och vad som är annorlunda, t.ex. såhär:
1 rm [1om, 6 rm, 1om, 6 rm, 1 om] 5 rm [1om, 6 rm, 1om, 6 rm, 1 om] 1rm
Här ser man direkt att det finns passager som är lika. Och det är lättare för ögat att hitta i texten. Sedan är jag mycket för förkortningar (som då definieras först, förstås). Förkortningar förenklar för ögat att uppfatta sekvenser.
Bara några tankar! Lycka till!
Sista är helt ok om än krångligt.
Men jag funderar… Det är ju så i väldigt många beskrivningar att man använder * * och då menar att bara just det ska upprepas.
Vad gäller första exemplet så spelar det för mig ingen roll om det står ”upprepa” eller ”ytterligare”. I det fallet betyder det ju samma sak:) Beror väl på vilket ordval man är van vid gissar jag.
Sista tycker jag. Långt att att läsa, men lätt steg för steg. Enklast för ovana stickare tror jag 😀
Tanken med att skriva ut ”hela” sekvensen och inte använda * till *, är att minimera felläsningar i mönstret. Det blir bökigare att skriva men kanske enklare att förstå.
Maia har en poäng med att sätta en hårdparantes runt de två passagerna [1 om, 6 rm, 1 om, 6 rm, 1 om]. Det synliggör att det är just de 5 rm som är mitten på bakstycket.
Förkortningar går också bra att använda.
Trots att originalvarianten inte vållat bekymmer är jag beredd att stöda Maias förslag. Med den skulle jag memorerat snabbare. Den är mer ”visuell” än sjok av text som man lätt tappar bort sig i.
Det tog några ”specialvarv” innan jag hittade rytmen, men nu sitter åtminstone västen på hårdskivan. Femmor och sexor i jämn rytm. Väck mig en lördagsmorgon och jag sjunger den för er 🙂 Eller ritar en bild.
Haha….Maria B.Det blev ettpar koftor innan jag fattade ryggens ökningar.Nu sitter mönstret i minnesbanken.
Maias förslag tycker jag förtydligar bäst.
Håller också på Maias förslag!
Hej Alla, väst/ tröjstickare.
Jag hade också trasslat mej runt några ggr innan jag fick rätt förklaring från Anna hur det skulle vara. Nu är det ju rätt.
Jag stöder Maia`s förslag, det känns väldigt enkelt och nu blev det plötsligt väldigt lättläst. Tänk att det kan göra sådan skillnad hur man ser/läser/uppfattar orden i en text.
2 västar blev det i alla fall från mej.
kram//Tina i Falun
Pingback: Femtimmarskoftor till Mpongwe | Kyrkkaffe