Idag firar vi Kyndelsmässodagen, den söndag-som-är-närmast-efter-40-dagar-efter-att-Jesus-föddes. Då tog Maria och Josef med Jesus till templet i Jerusalem — det skulle alla göra med sina nyfödda barn — och fick en liten överraskning: två personer stod där och väntade på dem!
Den ena av dem var Hanna, den andre var Symeon. De finns inte med någon annanstans i Bibeln, men just i det här ögonblicket är de mycket viktiga, och evangelisten Lukas berättar också lite om vilka de var. De hade verkligen väntat ett bra tag på den här dagen.
Man skulle önska att alla bebisar som dök upp i kyrkan för första gången fick ett så personligt välkomnande av två av de äldsta i församlingen, eller hur? Kanske kunde Kyndelsmäss bli den söndag när alla förra årets dopfamiljer bjuds in särskilt för att träffa både varandra och alla andra i församlingen?
Symeons ord när han får hålla Jesus i famnen har tonsatts precis hur många gånger som helst — den är nämligen ett stående inslag i completoriet, som är en av dagens böner i många kristna kyrkor, och i den anglikanska kyrkans evensong. Här är bara ett exempel:
En annan tradition som hör ihop med den här helgdagen är att alla tog med sig ljus till kyrkan och att gudstjänsten innehöll en bön för alla ljus som skulle tändas under året. Det är inte så svårt att förstå att det kunde behövas böner både för att ljusen skulle räcka genom vintermörkret och böner för att det inte skulle börja brinna utanför ljusstakar och spisar … Så lite gemensamt ljuspyssel i söndagsskolan eller på kyrkkaffet kanske?
Total överkurs för i år, men kanske om någon känner sig alldeles väldigt pysslig i början av februari nästa år: gör en dammsugardeg (recept finns i Fester med rester) men klä de små rullarna med vit marsipan istället för grön och doppa bara ena änden i choklad. Ställ på högkant som ljus med chokladen neråt som ljusstake, eventuellt på ett kex. Sätt en mandel upptill som ljuslåga. Om du har vit choklad hemma, droppa lite vid toppen och låt dropparna rinna neråt som stearin.
Hej, Anna!
Vad roligt att du hade läst Expressen och tyckte det var fint:) Det kändes nästan lite svindlande att de tog med så mycket – väldigt kul!
Bra traditionstext du har skrivit idag:)
Apropå ljuspyssel – jag kom att tänka på att ett barnvänligt sätt att tillverka ljus är att göra dem genom att rulla in en veke i en bivaxplatta. Då behöver man inte värma eller gjuta. Det finns sådana pysselsatser i hobby affärer ibland och jag har tänkt prova detta med Greta snart. Rapporterar mer när vi testat!
Söndagshäldningar från Maja
Svar till Maja:
Ja, det är klart att honungsljus är det bästa pysslet! Jag tänkte på färgade vaxplattor som man kan klippa och skära i så att man kan fästa dekorationer på vanliga ljus, men det roligaste är ju att göra själva ljusen. Min mamma har gjort sådana i många år med sina barngrupper, och det är verkligen enkelt när man väl har gjort det första (ungefär som när man börjar rulla rulltårta). Hon brukar köpa plattor direkt från en biodlare och skära dem i halvor fast lite snett för att få ljus med en vacker ”spiral” uppåt och smalare upptill (lyckas jag förklara? Hm). Det enda lilla problemet är att man får hitta på specialljusstakar eftersom det är svårt att få dem att bli standardsmala. Ser fram emot bildrapport från Arvika!
Så bra att jag fick veta vad Kyndelsmäss betyder… 🙂 Alla dina inlägg är så spännande och sveper över hela registret! Bless you!
Svar till Carol:
Tack! Vad roligt att höra! Jag lär mig verkligen ett och annat själv också när jag letar. Det finns så mycket att ta vara på, eller hur?
Apropå ljusstakar till ljus som inte är av standardstorlek: I helgen såg jag en variant där man hade tagit en tom glasburk och fyllt till häften med dekorationsgrus och sedan satt ned ljuset i det. Jättevackert och både stadigt och brandsäkert – det kanske skulle kunna funka till honungsljus?
Vad roligt att höra att din mamma brukar gör sådana!
/Maja