Julberättelser (Julläsning del II)

Andra listan för julläsning: bilderböcker med julberättelser!

Det finns massor av vackra klassiska legender, och en del nyskrivna som är väldigt fina också. Eftersom inte alla blir översatta till svenska får det bli en blandning av svenska och engelskspråkiga böcker.

Först min systerdotters stora favorit för ett par år sedan: Great Joy! Hon var helt uppslukad av berättelsen om flickan som inte kan sluta tänka på gatumusikanten och hans apa och som till slut lyckas bjuda in dem i värmen. Bilderna är välgjorda på ett lite gammaldags sätt och nästan glöder av jul. Kate DiCamillo är ju känd för en del andra böcker här i Sverige. Kanske är den här lite väl sentimental för de flesta, men det var ganska häftigt för mig som hade bläddrat igenom den snabbt i Frankfurt — och bestämt mig för att den inte var något för Sverige — att se hur tagen en treåring kunde bli. Utropet ”Great Joy!” på slutet blev den julens stora tema, användbart flera gånger varenda dag. Och riktigt vackra böcker är ju nyttiga för själen också!

Pappa Panovs stora dag har funnits i många, många utgåvor genom åren. Jag minns till och med en barnkörsmusikal! Det verkar inte finnas någon svensk utgåva att köpa just nu, men på biblioteket borde åtminstone två gamla gå att få tag på. Det är en fransk saga, man kanske till och med kan säga legend, som Tolstoj skrev om lite grann och som har räddat många julpredikningar sedan dess eftersom den har både massor av julstämning OCH ett fantastiskt budskap, vackert framfört dessutom, om att ta emot Jesus i de människor som behöver hjälp och som finns runtomkring en. Tala om bibliskt! En av de senaste bearbetningarna är den här, som Mig Holder har gjort. Jag tycker kanske att Julie Downings bilder är lite väl pastelliga, men berättelsen är lika bra som alltid!

 

Ryssarna är bra på jullegender — den om Babusjka är också en klassiker, om än lite ledsnare än Pappa Panov. För Babusjka vill så gärna gå med de tre kungarna (de har sovit över hos henne på vägen till Betlehem) och hälsa på Jesusbarnet och hans föräldrar, men hon är en sådan perfektionist att hon inte kan ge sig av förrän allt är alldeles perfekt hemma, och så måste hon ha den perfekta presenten också, och resultatet blir att hon kommer fram för sent! Egentligen är det väl en uppmaning till vuxna mer än till barn: att göra det viktiga först så att man inte missar det helt och hållet. Men eftersom berättelsen har blivit barnbok så många gånger gissar jag att barn är ganska bra på att känna igen den tendensen hos vuxna och tycker att det är lite festligt.  Här är en av de senaste utgåvorna, lite pastellig också den. Fråga på biblioteket efter någon av de utgåvor som har översatts till svenska!

(Berättelsen om Babusjka, i en annan utgåva med Helen Canns illustrationer, var faktiskt den första bok jag fick göra på Libris. Att det är ganska många år sedan blir tydligt när jag tänker på att jag gjorde sättningen själv i Pagemaker, använde linjal och ljusbord, gjorde av med massor av tejp och avslutade med att posta filmer till England. Flydda tider …)

Och min lillebror var mycket engagerad i legenden om den fjärde vise mannen när han var i förskoleåldern (brodern alltså, inte den vise mannen). Den har funnits i några olika versioner på svenska, den också.

Det finns förstås en del jullegender som inte är så barnvänliga. En kollega lånade mig häromveckan en annan kollegas bokhyllefynd Betlehems stjärna av, tro det eller ej, Agatha Christie! Det är en otroligt vacker bok med väldigt speciella berättelser. Den om Maria och ängeln är den juligaste och helt perfekt för högläsning om det inte är några barn med. Först blev jag hemskt irriterad på den, men det var tydligen precis vad Agatha Christie ville uppnå också. Varm rekommendation!

Berättelser om julspel och julkrubbor finns förstås. Jag nämnde Kerstin Arthur-Nilsons Krubban i Krokom häromdagen — den är underbar. Kyrkkaffebloggsläsaren Carol påminde mig om Barbara Robinsons Jag ska vara Maria!, en liten klassiker som vänder uppochner på allt det invanda på ett roligt och kärleksfullt sätt. Åsa Hofverbergs Sally och änglasolot var också med i den förra listan, men Nick Butterworths och Mick Inkpens julspelsbilderbok hade jag glömt. Fråga efter den på biblioteket! De gjorde också för ganska många år sedan en egen version av julevangeliet i bilderboksform, återberättad av, ja, vad var det — en räv?

En annan som hade känsla för julen är Selma Lagerlöf. Legenden om julrosorna, lägg den på minnet! Den är bara en av flera fina.

Om man kan tänka sig att leta lite kan man hitta vackra julkapitel i Häxan och lejonet av C S Lewis, i Unga kvinnor av Louisa May Alcott och, icke att förglömma, i Astrid Lindgrens Kajsa Kavat. Och som jag nämnde häromdagen: Kerstin Arthur-Nilsons Snitslad bana är full av december. Otroligt vackert, särskilt Luciakvällen!

På engelska finns ganska många små julromaner. Karen Kingsbury har skrivit en hel liten serie med böcker som kallas The Red Gloves, men den som jag verkligen skulle vilja rekommendera är Vinita Hampton Wrights The Christmas Seeking.

Så, då blir det julevangeliet i olika versioner nästa gång. Och naturligtvis tar Kyrkkaffebloggen mer än gärna emot lästips tillbaka!