En dag att fira

Idag firar massor av människor i Sverige Kanelbullens dag.

Och massor av människor runtom i hela världen firar den helige Franciskus dag.

Men vi behöver förstås inte välja — det går bra att göra båda delarna!

I Bästa bullarna berättar Kaeth Gardestedt historien om hur Kanelbullens dag kom till — den var tänkt som en hembakardag och inte alls som något proffsbagarjippo:

Kanelbullen är bullen med en alldeles egen dag. Många tycker att dagen är så naturlig att den känns som en gammal tradition. Men kanelbullen, de goda samtalens läckra snurra, fick sin dag först 1999. Hembakningsrådet skulle fira 40-årsjubileum, och jag var projektansvarig för rådet (som inte är någon statlig myndighet utan ett marknadsföringsredskap bildat av en grupp leverantörer av bakråvaror 1959).

Att Kanelbullens dag blev den 4 oktober var ingen slump. Vi ville fira den på hösten, men vi ville inte kollidera med de firardagar som ligger där. 1999 var den 4 oktober Internationella Barndagen, och min baktanke var att vi kunde binda samman de båda dagarna. Så blev det inte, för den dagen ska alltid infalla på samma veckodag. Men Kanelbullens dag fick ett genomslag som inte många trott på.

Hemligheten bakom framgången är ett gediget arbete – man måste brinna för sin sak och ständigt propagera för den för att komma igenom mediabruset. Hushållslärarna tände genast. Media tyckte att det var en mysig idé, och det skrevs om den i massor av tidningar. Jag blev intervjuad år efter år i radiokanaler över hela Sverige och från utlandet, och givetvis hamnade jag och kanelbullarna i tv-sofforna. Att komma in i almanackor är inte enkelt, men redan efter fyra år kände många svenskar till dagen, och då var det läge att uppvakta almanacksförlagen.

Kanelbullen är en verklig nostalgisnurra här i Sverige och bland svenskar i utlandet. Den ger bara positiva associationer; alla talar om värme och glädje, om barndomsminnen, om hur man äter som då – utifrån och in för att spara mitten till sist. Där har mest fyllning samlats …

Sveriges bagare och konditorier fick många sugna köpare och mångdubblade sin försäljning. Förra året (det här är några år sedan nu, Annas anm) beräknades försäljningen till sex miljoner bullar.

Men lite hybris tycker jag nog att deras marknadsförare har fått. De skriver i annonserna att ”bagarnas bullar smakar ännu godare”. Då har man tappat omtanken som är ett viktigt incitament för dagen! Jag har inte något emot att människor köper färdigbakade bullar om de inte hinner baka den 4 oktober. Bagarna kan ”tacka för dagen” genom att skänka 10 eller 25 öre per bulle till en kanelbullefond, som i sin tur ser till att utsatta barn får det bättre. Så nu har jag bildat Kanelbulle-Akademien som kommer att ha detta som mål. På det viset hoppas jag att vi kan förverkliga den baktanke som jag hade från början. Jag kommer inte att sluta arbeta med Kanelbullens dag, och jag får säkert bagarna och kanske fler med mig!

Kaeth Gardestedt

Hur man firar Franciskus? Å, det finns väl massor av olika sätt. Att lyssna till Solsången eller Franciskus bön (fast det verkar vara lite osäkert huruvida den senare verkligen är skriven av Franciskus). Att lyssna på några fåglar och kanske mata dem (Franciskus själv skulle nog ha tagit tillfället i akt och predikat lite). Att låta bli att slänga mat (Franciskus brukar ses som miljöns och miljöarbetets skyddshelgon). Att göra en liten virtuell vandring i Assisi. Här har Hans-Erik Lindström skrivit om hur Franciskus kan inspirera oss!