Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

You are viewing Hälsa

Att stå emot med garn

Frilansreportern Kristina, en tidigare kollega kan man säga, hörde av sig nu i veckan och frågade om jag hade några tips på gemensamma handarbetsprojekt som har covid-19-pandemin som utgångspunkt. När jag hade funderat lite och gjort en lista åt henne, delvis med hjälp av medlemmarna i Facebook-gruppen Handarbeta för välgörenhet, kom jag på att ni som läser den här bloggen också borde få veta. Kanske vill någon till och med vara med på något?

Katarina Docks virkade coronavirus. Skärmdump från Sydsvenskans webbplats.

Först måste jag ju visa ett av många garn-coronavirus som jag har sett de senaste månaderna. Det här har min väninna Katarina Dock gjort — vi arbetade tillsammans i Sticka & skicka-insamlingen när hon var handarbetsredaktör på Hemmets Journal och har hållit kontakten sedan dess, och jag tycker mycket hennes bok Magisk virkning som kom ut för ett par år sedan. För några veckor sedan skulle hennes man genomgå en operation, och alla sådana situationer blir ju väldigt annorlunda nu, så Katarina var också tvungen att isolera sig.

Hon fick berätta om det och om sin kreativa ”lösning” i en intervju i Sydsvenskan i början av april. Är man prenumerant kan man läsa den!

Men kollektiva projekt alltså?

Ja!

I Västerås kan man vara med och sticka disktrasor som sedan säljs till förmån för Västerås Stadsmission.

I Svenska kyrkan i Lund finns ett liknande projekt, men där går intäkterna till Act Svenska kyrkan.

I Västra Götaland genomför hemslöjdsföreningar och hemslöjdsförbund i i samarbete med hemslöjdskonsulenterna ett gemensamt broderiprojekt som heter Djur & odjur. Å ena sidan måste man vara medlem i en av hemslöjdsföreningarna för att kunna delta, å andra sidan gör det inget längre eftersom anmälningstiden gick ut i mitten av april. Men det ska bli spännande att se resultatet!

Det här vet ju de flesta av er som läser Ett varv till-bloggen redan om — att Läkarmissionen samlar in mössor till de nyfödda på Panzisjukhuset och dess grannsjukhus i DR Kongo. Min gissning är att resultatet redan är uppe i minst ett par tusen mössor (men många väntar nog lite till med att posta för att verkligen utnyttja portot). Så otroligt många fina bilder jag har fått se de senaste veckorna!

Länsmuseet i Gävle tar emot 15X15 centimeter stor rutor som ska fogas samman till en stor filt. Virkade, stickade, släta och dekorerade — allt går bra.

Det som alla de här projekten har gemensamt är ju att de är ett stillsamt sätt att tillsammans göra motstånd mot en del av bieffekterna av pandemin — ensamhet, hopplöshet, uppgivenhet. Heja alla!

Tipsa gärna om fler projekt i kommentarfältet!

Det har hänt förr, fast inte på samma sätt

Idag måste jag dela med mig av ett boktips till alla er som tycker om att läsa skönlitteratur på engelska!

Det är en barnbok eller ungdomsbok (huvudpersonen är tolv år) av den kanadensiska författarinnan Deborah Ellis, som har skrivit en lång rad böcker för barn och ungdomar och som jag tror finns på nästan alla bibliotek i Sverige med böckerna om Parvana, en afghansk flicka. De brukar kallas The Breadwinner Trilogy på engelska och har fått massor av priser och blivit översatta till många språk, och häromåret blev de dessutom en animerad film.

I den här boken, A Company of Fools, har Deborah Ellis valt Henri, en tolvårig gosskorist i ett kloster i Frankrike, som huvudperson. Han har levt i kyrkans värld ett tag redan, och han är ganska nöjd med det. Det är ganska stillsamt, och han tycker om ordningen och studierna.

Så kommer en av bröderna tillbaka från en av sina långa resor, och han har med sig något alldeles nytt. Han brukar ha med sig saker — den här gången har han med sig en pojke som ska bli en del av klosterskolan. Micah heter han. Han är Henris motsats på nästan alla vis — inte ett dugg präktig, snarare busig och rebellisk. Men sjunga kan han, och det gör han också.

Samtidigt sprider sig digerdöden i Frankrike, och människor är livrädda. Finns det något som Henri och Micah kan göra?

A Company of Fools kallar de sitt projekt, och det är också bokens titel. Jag läste den för ungefär tio år sedan och gav den genast vidare eftersom jag tyckte så mycket om den. Tyvärr lyckades jag inte övertyga mina kolleger på förlaget där jag arbetade då om att vi var tvungna att ge ut den … Kanske skulle det ha varit annorlunda nu? Men jag har ingen aning om vart boken tog vägen, och jag minns stämningen snarare än många detaljer. Måste nog beställa ett nytt exemplar nu.

Corona är ju inte den första epidemin som har drabbat vår värld. På en del sätt har vi mycket bättre möjligheter att stoppa en epidemi nu — och på en del sätt blir det värre eftersom så många kan bli så väldigt rädda och göra irrationella saker när så mycket information och så många rykten kan spridas så snabbt. Men vi är inte de första som upplever hur en okänd och gåtfull sjukdom sprider sig på oförutsägbara vis.

Deborah Ellis. Bild lånad från Bonnier Carlsen.

Det finns en del att läsa om Deborah Ellis hos hennes svenska förlag, Bonnier Carlsen. Några av hennes böcker finns översatta till svenska, men hon har skrivit många, många fler. Här är hennes egen webbplats.

Lite musik

Av Posted on Inga taggar 0

Klockan är lite över tio, och jag kom just från mitt arbete. Jag behöver inte ha skyddskläder på mig och kan oftast sitta vid mitt skrivbord eller vid ett mötesbord — ibland cyklar jag iväg till någon kollegas arbetsplats, det brukar bli en kvart i friska luften enkel väg — men o vad det har blivit mycket och annorlunda de senaste veckorna.

Så just ikväll får det bli musik. Det är Lina Sandells psalm ”Bred dina vida vingar”, och melodin är en folklig koral, men så har den fått ett nytt arrangemang av Barbara Schelstrate, en kompositör som var min körkollega när jag bodde i USA för 20 år sedan. Hon gjorde arrangemanget ett par år senare, och den här inspelningen är gjord med en telefon under en konsert i Västervik hösten 2018.

Cecilia Alrikson sjunger, jag spelar fiol, Peter Alrikson spelar piano. Agneta Adeen, som är min kollega nu, har tagit bilderna och gjort bildspelet.

Tack, allihop, för att jag får arbeta tillsammans med er!

En kasse med lite uppmuntran

Av Posted on Inga taggar 1

Ja, vad ska vi göra nu?

Så mycket av det jag tänkte och planerade för bara en vecka sedan har hunnit bli helt irrelevant eller omöjligt.

Men samtidigt som den svenska strategin ska rädda liv genom att rädda sjukvården från att alldeles för många blir allvarligt sjuka samtidigt är det ju viktigt att se till att alla som av en eller annan anledning har blivit tillsagda att stanna hemma mår så bra som det bara går.

Kasse med innehåll.

Telefonsamtal från vänner är säkert något av det mest effektfulla, men en kollega till mig skrev i vår kommunikatörsgrupp på Facebook att ett telefonsamtal tar slut så snabbt.

Här är en idé — ni som vill modifiera den får gärna höra av er (annabraw[snabel-a]gmail.com går bra att skriva till om ni inte vill använda kommentarfältet), så ska ni få filerna.

Tanken:
* en del stickande vänner och bekanta är äldre och/eller tillhör någon riskgrupp
* en signal om kontakt och omtanke är bra
* en impuls till något att göra kan vara bra (oavsett om det är tomt på garn och idéer hemma eller inte)

Framsidan på det dubbelvikta A4 som är hälsningen i kassen.

Konceptet:
* kasse med ett par garnnystan, en hälsning undertecknad med namn och telefonnummer att ringa om man vill prata en stund, en enkel beskrivning och kanske lite choklad
* rörliga vänner kan leverera på dörrhandtag
* ett telefonsamtal efter leveransen, så att det inte blir någon knasig situation med kontakt-eller-inte-kontakt
* just här där jag är finns det en stickcafégrupp som kan ta emot babyplagg till babypaket ifall någon vill sticka det

Lite utvecklingspotential:
* samarbete med lokal garnbutik som kan plocka ihop reanystan
* samarbete med vänner som har större garnförråd än de kan använda upp

Mössan Easy Peasy Beanie är den beskrivning som jag har skickat med hittills.

Två kvinnor kom och hämtade tio kassar vardera att cykla ut med i fredags. Vi får se om det blir fler.

En sak som jag inte hade tänkt på var att en av dem som hämtade vill sticka filtar och gärna ville ha garn till det. Mitt garnförråd krympte mycket snabbare än jag hade räknat med … Men det kommer nog att lösa sig på något vis om det behövs. I lördags hittade jag nio likadana nystan på Lindra — en bra början. De är i och för sig vita, och helvitt är ju inte så bra, men jag hoppas att jag kan hitta något lämpligt att kombinera dem med.

Fynd i Kairo

Av Posted on Inga taggar 0

I den lilla butiken hos Mariadöttrarna i Kairo hittade jag ganska mycket som skulle ha varit roligt och fint att ta med hem. Det mesta är vad jag förstår tillverkat som ett slags arbetsterapi i systrarnas olika verksamheter.


Egypten får inte bistånd på samma sätt som många andra länder i Afrika — siffrorna är för höga — men det finns stora grupper människor som lever i extrem utsatthet. Majoriteten av den kristna befolkningen, kopterna, är mycket fattig och på en del sätt också diskriminerad.

Vad som skulle ha varit hela städers befolkningar om det hade varit i Sverige — i Kairo är det stadsdelar — lever hela sina liv bland sopor och sysselsatta med sopor. Arbetsuppgifterna är att bära sopor, tömma ut sopor, sortera ut det som går att återanvända eller återbruka, paketera det och frakta det till olika uppköpare. Människor i alla åldrar arbetar med olika delar av sophanteringen, och många föräldrar håller sina barn hemma som arbetskraft.

Så att få virka eller väva eller gjuta ljus i en ren och välkomnande miljö kan verkligen vara terapi.

Väskor virkade av mattrasor finns i flera modeller.

Till exempel den här. (Och den i bakgrunden till vänster ser ut att vara stickad, eller hur?)

Smycken och krucifix finns också — fast jag vet inte var de är tillverkade.

Mattrasor är ett material som finns i massor.

Men mattor tillverkas av garn också.

Tunna ljus, stöpta skulle jag tro, säljs i storpack.

Vad jag köpte?

Tyvärr inget alls — jag var helt oförberedd på att vi skulle hamna i en butik.

Systrarna tar gärna emot volontärer som är beredda att stanna i några månader och arbeta i deras skola och andra verksamheter. Om du eller någon som du känner är intresserad av att göra en insats, hör av dig så ska jag sätta dig i kontakt med syster Maria!

30 dagar

I slutet av november arbetade min kollega Sofia, som är studentpräst i Kalmar, intensivt tillsammans med Fridays for Future i Kalmar, andra klimatnätverk och grupper, studenter och andra för att göra en annorlunda adventskalender. Den första bilden kom den 29:e november, och sedan har det kommit en ny bild om dagen i en hel månad — 30 Days of Change heter det initiativ som grupperna i Kalmar har anslutit sig till.

Alla som ville fick göra något till någon av dagarna, och resultatet har hängt på ett café som heter Oas (och som har fantastiska lunchsoppor! Det ligger på Storgatan), i Kalmar domkyrka och i en butikslokal på Larmtorget, Teaterhörnan. Sofia har också lagt ut en del av bilderna på Instagram och Facebook.

Här är mitt bidrag. Jag har hört så många gånger på senaste tiden att människor blir alldeles matta av att lägga på sig själva fler och fler förväntningar och restriktioner och att det lilla som privatpersoner kan göra rent praktiskt i vardagen har så liten inverkan att alla borde använda sin energi till att försöka påverka politiker och storföretag istället. Det kan säkert vara sant. Och samtidigt tror jag att det är bra för var och en av oss och för alla runt oss att vi gör de praktiska förändringar vi kan. Om vänner frågar varför och får en bra förklaring kanske de börjar göra likadant. Frågar många kunder efter en förändring kommer det att nå ledningen. Fikar vi på lokalägda caféer är chansen mycket större att vi kan fortsätta leva i en levande stad. Och så vidare.

En del av bilderna från kalendern i Kalmar skulle förtjäna att bli affischer eller ramas in.

En del av uppmaningarna (den här bilden är inte exakt den som är med i kalendern, jag hittar den inte just nu, men budskapet är samma) skulle man behöva se varenda dag.

Gott nytt år! Sprid gärna bilderna från 30 Days of Change som ett sätt att göra något extra för att det verkligen ska bli gott!