Här är en av vårens och sommaren favoritböcker igen: Elizabeth Gaskells roman North and South. Första gången jag läste den var för ganska många år sedan, och innan dess hade den stått i min bokhylla länge, länge. Nu har jag inte kommit åt mina bokhyllor på ett bra tag, jag har min lägenhet i Malmö utlånad medan jag bor i Kalmar, så jag köpte mig faktiskt ett nytt exemplar i våras.
Varför jag inte har försökt läsa mer av Elizabeth Gaskell tidigare, eller ta reda på något om henne, är en gåta. Borde jag inte ha förstått att en som skriver så kan ha skrivit mer som som jag borde läsa och att hon dessutom antagligen levde ett liv som jag skulle kunna vilja veta något om?
I år har jag lyssnat mycket på engelska ljudböcker och BBC medan jag har hållit på med de lite mer monotona delarna av mitt arbete, som att tejpa upp kvitton på A4-papper och lägga dem i datumordning, eller skriva adresser på kuvert och lägga tidningar i. Sådant måste man ju också göra. Och så otroligt mycket intressant jag har fått höra under tiden!
Här är ett program där flera Gaskell-forskare hjälps åt att berätta om hennes liv och om hur de olika romanerna togs emot. Och här är ytterligare ett.
När jag läste Ruth häromåret — romanen om en ensam tonåring som arbetar som sömmerska och råkar träffa en samvetslös ung man när hon arbetar i lagningsrummet på en fest — tyckte jag visserligen att personporträtten i den var fantastiska, men handlingen var kanske lite … sentimental? Moralistisk? Genom radiosamtalen lärde jag mig att den när den kom var oerhört vågad och kontroversiell. Elizabeth Gaskell valde ett perspektiv som ”ingen” hade tänkt på och gjorde en hjältinna av en ung kvinna som samhället helst bara ville glömma eller åtminstone bara förfasa sig över. Och, fast det säger de inte så mycket om i radiosamtalen, hjälten i romanen, om man nu kan utse en sådan, är inte någon romantisk motpart utan en lite äldre man som är ryggskadad och har svårt att röra sig.
Nu måste jag läsa den igen!
Mary Barton, som jag bara har börjat med, berättar de också om på ett sätt som gör den ännu mer intressant. Och Wives and Daughters, som utspelar sig i en helt annan miljö och som många tycker är hennes bästa roman fastän hon inte hann skriva den klar. (Jag tycker att den har en hel del likheter med Jane Austens Mansfield Park!)
Samma sanning som i så många andra sammanhang: ju mer jag får veta, desto mer fascinerande blir det.
Det finns otroligt många utgåvor av Elizabeth Gaskells romaner och noveller (och av hennes Charlotte Brontë-biografi!) på engelska, och det är bara att hämta dem på Project Gutenberg om man kan tänka sig att läsa dem på en skärm, och annars att beställa dem på biblioteket eller i bokhandeln.
En (som jag måste berätta om snart) finns på svenska:
(Den finns som e-bok på svenska och som ljudbok också!)
Och nästa år ska North and South komma i svensk översättning på Modernista. Något att se fram emot!