Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Taggarkiv Kvinnlig rösträtt

Några av dem som har gått före

Fram till den 6 september kan man se filmen Suffragette på SVT Play. Gör det! Gör det! Gör det!

En väninna till mig såg den flera gånger på bio för att hon blev så tagen av den. Jag missade den då men tog igen det när SVT bjöd på den förra gången.

Genom att jag har arbetat med alla Vibeke Olssons Bricken-böcker har jag fått lära mig ganska mycket om den del av den svenska demokratins historia som börjar 1879 och fortsätter in på 1940-talet. 1919 fick kvinnor rösträtt här i Sverige — läs om det till exempel här!

De brittiska kvinnor som kämpade för kvinnors rösträtt, suffragetterna (the suffragettes), är både lika och olika de svenska. Och filmen Suffragette, som kom 2015, är ett pedagogiskt mästerverk — kan man säga det utan att råka signalera att den är tråkig? Hoppas det. Den lyckas visa hur kvinnor ur flera samhällsklasser hittar varandra och börjar engagera sig tillsammans trots att de har så olika bakgrunder och möjligheter. Man skulle kunna tro att de som är mycket privilegierade är de som har mest att förlora, men Maud, som arbetar på ett tvätteri och först tvekar inför att gå med i kampen, får betala ett mycket högt pris för sin rättskänsla och sin solidaritet.

Carey Mulligan har haft en rad stora roller i historiska draman, men frågan är om inte den här är den bästa. Maud är en fiktiv sammanfogning av flera av rösträttskampens arbetarklasskvinnor. Helena Bonham-Carter är på sitt vanliga sätt suverän och övertygande som kompetent nästan-läkare med möjlighet att påverka andra — Edith Ellyn, hennes rollfigur, bygger delvis på verklighetens Edith Garrud, en tidig kampsportsutövare och -instruktör. Och Meryl Streep som rörelsens ledare, Emmeline Pankhurst, är (men vem hade väntat sig något annat) helt magnifik. (Någonstans har jag läst att två av Emmeline Pankhursts släktingar har små roller i filmen, och dem har har inte hittat. Men engagemanget har fortsatt — det finns ett musikstycke som BBC beställde av Lucy och Helen Pankhurst inför 2018 och som många brittiska körer har sjungit och spelat in. Här är ett exempel!)

Suffragetterna hade sin egen tonsättare, Ethel Smythe, och sin egen kampsång, March of the Women. Den finns med i filmen, och man kan höra den såhär, bildsatt med arkivbilder, också:

Cathrine Winnes porträtterade henne i första avsnittet av sin programserie She composes like a man.

Jag har sett att några som har skrivit om filmen tycker att den är opersonlig, lite stel, lite tråkig. Det tänkte jag inte alls på när jag såg den. Däremot är det en utmanande film att se — det som händer Maud i filmen hände många kvinnor i verkligheten på lite olika sätt, och det är till stor del tack vare dem som vi har våra demokratiska rättigheter idag, men hur har vi tagit vara på dem, och hur många av oss vet ens om hur de kämpade och vad det kostade dem?

Två som kämpade för kvinnors rätt att rösta

En tid för stora budskap: september 1921. Foto: Daniel Braw

Häromdagen ringde min bror och berättade om två kvinnor från Öland. Båda tillhörde den skara som kämpade för att kvinnor skulle få rätt att rösta här i Sverige.

Den ena av dem hette Lisa Hammar, blev lärarinna och engagerade sig också mycket i en av hemgårdarna i Stockholm, Birkagården. Men långt innan dess hade hon samlat in namnunderskrifter för kvinnlig rösträtt på läroverket där hon studerade i Malmö och på universitetet där hon studerade i Lund. 1911 var hon i Storbritannien och såg hur sufragetterna kämpade där.

Resultatet av valet 1921. Foto: Daniel Braw

Bertha Wellin hade ett annat yrke och andra möjligheter att påverka: hon utbildade sig till sjuksköterska och blev också en av Sveriges fem första kvinnliga riksdagsledamöter. Jag trodde lite oreflekterat att det var socialdemokratiska kvinnor som kom in i riksdagen först, men Bertha Wellin var moderat, och hon ”drev bland annat frågan om att kvinnor skulle få tjänstgöra som domare, argumenterade för gifta kvinnors rätt till förvärvsarbete och verkade för höjda barnmorskelöner”, berättar min bror i sin artikel.

Ja, för när han ringde och berättade för mig hade han redan läst på ganska mycket, varit i Barometerns arkiv och bläddrat i gamla tidningar, fotograferat och skrivit en artikel. Den kan ni också få läsa — varsågoda! Otroligt upplyftande läsning tycker jag.

Disktrasor för rösträtt

När jag hade gjort boken om syföreningar skulle jag bli intervjuad på Bok & Bibliotek av en äldre man.

”Trevlig liten bok du har gjort”, sa han.

Ett kilo vägde den!

Ibland när jag är ute och berättar får jag höra syföreningsskämt. ”Där sitter tanterna och syr med pastorn i spetsen”, till exempel.

Å vad jag önskar att fler visste åtminstone något om vad syföreningarna har åstadkommit!

Den långa listan med exempel får vänta till en annan dag, men läs den här artikeln. Den lärde mig att kvinnors rösträtt i USA kunde bli verklighet tack vare kampanjpengar från basarer där bland annat stickat och virkat såldes. Det borde ju inte förvåna mig, men jag hade inte tänkt på det förut. Nu har virkade disktrasor från kvinnlig-rösträtt-basarer rekonstruerats, och man kan köpa ett set med beskrivning och material. Ett slags historiemeditation eller hur?

Tack Carol för tipset!