Det var så roligt att komma till Tranemo förra veckan — inte minst eftersom det var kanske tio år sedan senast jag träffade Katarina, som numera är diakon där. Vi har haft lite kontakt, för hon har hjälpt till med recept och texter till både Brödglädje och Fester med rester, men vi har inte setts. Och nu hann vi prata ganska mycket!
I Katarinas rum på församlingskansliet stod den här skålen. Sådana skålar skulle gott få kunna stå utplacerade lite här och var i världen, eller hur?
(Nu ska det väl tilläggas att Katarinas arbete innehåller en hel del utöver att ha ett rum med en godisskål på bordet. Hon har en kollega som har hand om det mesta av arbetet med församlingens äldre, och själv arbetar hon med barn, barnfamiljer och ungdomar. Tranemo har en ”sommartermin” med många samlingar i själva kyrkan under sommarlovet, så när jag var där var en ny termin just på väg att börja!)
Tack Anna för att du kom till Tranemo och inspirerade oss att ta hand om våra rester. Alla (16-75 år) var så glada över vad du förmedlade. Och du…godisskålen väntar på dig och andra…/Katarina