Mandarinrutor

Idag börjar formgivar-Maria sätta ihop Hembakat för alla och Mer långpannans lov.

Och jag har kommit hem från Hamburg, där jag har hälsat på Laura, Anne och Julia som hade fest för alla sina grannar (några som de kände, många som de inte kände) och för vänner från olika håll.

Passande nog fick jag hjälpa till med att baka veganska kanelbullar (inget ägg vare sig i eller på, sojamjölk istället för mjölk och till penslingen, margarin i degen och fyllningen), fruktsockerfri långpannekaka (en av gästerna tålde druvsocker men absolut inte fruktsocker) och långpannerutor med mandarin.

Mandarinrutorna gör man ungefär såhär: man bakar ett slags sockerkaksbotten på vaniljpuddingspulver (jag såg aldrig förpackningen, så jag vet inte om tyskt pulver riktigt motsvarar våra svenska sorter), täcker den med konserverade mandarinklyftor, täcker mandarinklyftorna med ett slags tårtgelé gjort på sockerlagen från mandarinburkarna blandad med vegatariskt tårtgelépulver, låter stelna, vispar grädde med vaniljsocker och brer ut den, och blandar multivitaminjuice med vaniljsåspulver till en sås att bre ovanpå alltihop.

Sedan skär man det hela i rutor. Förstås.

Det receptet hinner inte med i någon bok den här månaden — alla dessa pulverpåsar gör att det krävs en del omräkningsarbete (och då har jag ändå redan i tanken räknat bort det där tyska pulvret som man använder för att grädden ska stelna lite mer) — men gott var det! Och alla grannarna var så glada och tyckte att festen var det bästa som hade hänt på länge. Det låter ganska monumentalt när det sägs på tyska!