Idag och imorgon befinner vi oss alltså mitt uppe i fastlagen. Det märks kanske inte så väldigt mycket här i Sverige, men i andra delar av världen firas Mardi Gras (Fettisdagen, fast karnevalen är längre än så) med emfas. New Orleans är den mest kända Mardi Gras-staden, och Rio de Janeiro är nog den mest kända kanrevalsstaden, men jättestora firanden förekommer lite här och var. I delar av den engelskspråkiga världen heter morgondagen istället Shrove Tuesday eller Pancake Day, på Irland heter den Máirt Inide och bland amerikaner med tyska rötter heter den Fastnacht Day. Traditionen att äta pannkakor (med goda tillbehör!) har att göra med att många tidigare avstod från ägg under fastan. På en del håll springer folk pannkakslopp med stekpanna i handen — förutom att springa ska de ha vänt pannkakan i luften ett visst antal gånger när de kommer fram!
En lustig företeelse är King Cake, en kaka som bakas i bland annat Louisiana och som på sätt och vis liknar vår fettisdagsbulle. Den har, som det verkar, samma ursprung som den franska Galette des Rois och gömmer en liten figur som ska föreställa Jesusbarnet och som har ungefär samma uppgift som mandeln i vår julgröt. Fast kakan har blivit en fastlagskaka istället. Och ibland läggs den lilla dockan mitt på kakan, fullt synlig, istället.
Den som vill baka King Cake kan hitta massor av olika recept — bloggen Kitchn bjuder på ett, till exempel, Skip to my Lou på ett annat (inklusive en förklaring av kaksymboliken). En lite förenklad version är att baka en vetekrans med mycket kanel-socker-smör-fyllning och göra tjock florsockerglasyr med mjölk och mandelarom i tre färger (lila ska symbolisera rättvisa, gult eller guld makt och grönt tro), så blir det ganska likt. Att hitta en plastdocka som alldeles säkert klarar ugnen är ett annat kapitel … så ett tips: tryck in dockan någonstans i den färdiggräddade kransens undersida när den ändå ska flyttas från plåten till ett fat.
Igår skickade Embla en länk till en text om Bolludagur, den isländska fastlagsmåndagen, som följs av Sprengidagur, ännu mer frossande (och absolut inget för vegetarianer).
Glad fastlag, alla kyrkkaffevänner!