I P4 Västergatan pratade vi i sann Fester med rester-anda om att nästan alla rester fungerar bra som smörgåspålägg. ”Utom gröt och makaroner”, sa vi. Men igår fick jag ett brev från Karin och insåg att det kanske var ett förhastat uttalande:
Jag lyssnade på Radio Kronoberg. Det var ett bra program. Jag skulle önska att du inspirerade många att inte kasta så mycket mat. Det är ju alldeles förfärligt om det stämmer att det är så stora mängder. Jag hade hört en siffra på 20% , det hade varit tillräckligt hemskt.
Så måste jag berätta en liten historia om gröt som pålägg. Tant Margit har berättat den för mig.
Det hände i början på 40-talet då det var ransoneringskort och lite av det mesta. Det kom en gäst som av familjen räknades som en fin person. Tant Margit tänkte: ”Åh, vad ska jag bjuda på?” Det var ganska tomt i skåpet.
Men det fanns nykokta rödbetor och en skål med kall havregrynsgröt.
”Jag gör en smörgås.”
Hon skivade upp gröten (antar att hon kanske saltade och pepprade något på den), lade den på brödet och lade en skiva rödbeta på.
När gästen ätit sa han:
”Det var en väldigt god sylta du hade gjort.”
Han fick aldrig reda på att det var gröt han hade ätit.
När du i P4-programmet pratade om recept som inspiration tänkte jag på en av mina söner som brukar säga: ”Det bästa med recept är att det går att ändra dem!”
Det låter som en bra idé. Det ska jag testa nästa gång jag får havregrynsgröt över.
Svar till Anita:
Bästa tipset är nog fortfarande att använda gröten som bas för själva bröddegen. Men världen skulle inte göra några framsteg utan experiment!