Nya miljöer kan ibland göra att man gör nya saker.
Här hemma i Sverige har jag ända sedan höstterminen började lyssnat på några olika litteratur- och historiepodcasts när jag har varit på resa och på en och samma skiva (en present från min barndomsbrevvän Mayumi) när jag har donat med packning och annat, men när jag var i Paris tänkte jag att jag måste byta spår så att säga.
Det blev Ina Boyles fiolkonsert i en ny inspelning med en brittisk violinist, Esther Abrami:
Hon spelar tillsammans med Wiens radiosymfoniker och Irene Delgado-Jiménez, och konserten har undertiteln ”till minne av min mor”. Den är alldeles otroligt vacker tycker jag. Det har funnits minst en inspelning tidigare, men Esther Abramis stjärnstatus gör förhoppningsvis att många, många fler upptäcker den.
Och jag är så otroligt glad att jag inte behöver minnas min mamma utan kan ringa henne varje dag och träffa henne så ofta jag kan ta arbetet med mig till Småland. Igår spelade vi tillsammans i Slätthögs kyrka, inget av Ina Boyle men musik av sju andra kvinnor, och det var så roligt!