Nästa helg åker jag till Paris för att vara med under Sofiaförsamlingens jubileumshelg — 400 år, det måste man ju fira!
Min uppgift är förstås att presentera den alldeles nya boken (hälften av den första tryckningen levereras till Genarp nu under veckan, hälften till Paris) och att berätta om församlingens kyrkkaffehistoria i den mån det går.
Det finns massor av täta och lite lösare band mellan församlingen och stora historiska händelser, bland annat därför att svenska adelsmän och kungar har lagt sig i andra länders politik då och då och därför att den svenska församlingen har haft tillstånd att vara en luthersk församling mitt i det katolska Paris trots att andra protestanter, som hugenotterna, har råkat illa ut. När hugenotterna försvann kom många tyska hantverkare flyttande för att utföra det arbete som hugenotterna inte gjorde längre, och de var protestanter, och den församling de kunde vara med i var den svenska, så under en period hade församlingen både svensktalande och tysktalande präster och firade gudstjänst på två språk.
Kaffet?
Det finns som så ofta inte så mycket skrivet om det, men jag sörplar i mig kaffehistoria varhelst jag hittar den och har lyssnat på det här programmet från BBC:s In Our Time-arkiv flera gånger de senaste veckorna. Man får stå ut med att Melvyn Bragg är ganska tyken mot sina gäster — den nye programledaren, som har hunnit etablera sig nu, är mycket vettigare men har vad jag vet inte fördjupat sig i någon del av kaffets historia än. Däremot finns det mycket om potatis, socker och andra matvaror i hans program om The Columbian Exchange!