Ylva och Karin, som jag känner från helt olika sammanhang och som numera är kolleger i Svenska kyrkan i Nyköping, har varit i Tanzania tillsammans med sina gymnasiekonfirmander. Det var sportlovet som gick åt till resan. Bra idé att använda det så eller hur?

Svenska kyrkan i Nyköping har sedan flera år vänner i Tanzania, nämligen en grupp kvinnor som är diakoner som lever kommunitetsliv i storstaden Moshi och arbetar med olika saker som behövs där. Grupper med gymnasiekonfirmander har besökt dem tidigare, och ett par av dem har också varit på besök i Nyköping och på den svenska Korsvei-festivalen. Ushirika wa Neema är namnet på kommuniteten. Det är swahili och betyder ”nådens gemenskap”.

Systrarna driver bland annat en Montessoriskola och ett hem för barn som av olika orsaker inte kan vara hos sina föräldrar. Målet är alltid att de inom tre år ska kunna flytta hem till nära släktingar istället. Men under tiden allt ordnas har de det bra hos systrarna och tillsammans.

Konfirmanderna och konfirmandledarna hade frågat systrarna vad som behövs i deras verksamheter och samlat in sådana saker hemma i församlingen. Det var material som behövs i det pedagogiska arbetet …

… och sockor och tröjor och mössor från stickande vänner.
Gruppen skriver:
Måndag 20/2, Moshi, Tanzania.
Ett väldigt berörande besök på barnhemmet Kalali. Här bor 47 barn som av olika anledningar hamnat här, de allra flesta föräldralösa. Arbetet berörde oss alla och visar på så otroligt mycket kärlek och omsorg om sin nästa som systrarna visar. En gång startade detta arbete som en följd av de barn som förlorade sina föräldrar i aids. Vi överlämnade gåvor från Nyköping; leksaker som konfirmanderna tagit med sig, stickade kläder från frivilliga i församlingen och ett ekonomiskt bidrag, tack vare alla medlemmar i församlingen. Inte så stort, men ganska kul, var också den enorma hinken med kakor vi köpte med oss på vägen till barnen.
Du som vill stötta Ushirika wa Neema-systrarna kan ta kontakt med Karin Eckerdal i Svenska kyrkan i Nyköping! Det är inte så ofta man kan skicka stickade kläder, bara när en grupp reser, men bidrag till deras arbete behövs alltid, bland annat till bröstmjölksersättning (som är mycket dyr i Tanzania) åt de yngsta barnen på Kalili.