En kopp te med Charlotte

Man kan ju undra vad det var som gjorde att det dröjde ända till förra året innan jag kom på att man kan blanda eget te.

Min mamma lät mig göra ett par egna teblandningar att ge bort i julklapp när jag gick i lågstadiet, men av någon anledning uppfattade jag det inte som så … meningsfullt …?

I början av pandemin skickade jag paket med te eller kaffe och choklad och ibland också en bok eller två till ganska många som jag samarbetar med på distans och insåg att jag inte skulle kunna träffa på ett tag. Det mesta handlade jag på Gerdas te i Kalmar, och en blandning som jag tyckte var rolig att skicka just från Kalmar var uppkallad efter Hermina von Krusenstierna, en kvinna som drev en känd odlingsträdgård i södra Kalmar vid förra sekelskiftet. Den blandningen innehöll både svart och grönt te, och det tyckte jag var lite okonventionellt och roligt.

Charlotte Brontë på en mycket uppiffad bild framställd efter hennes död. Bild från Wikimedia Commons

Tills jag — av en annan anledning — läste om vänskapen mellan de två författarinnorna Charlotte Brontë och Elizabeth Gaskell. Den ena (Charlotte) var mycket tillbakadragen, den andra (Elizabeth) hypersocial, och när Charlotte kom och hälsade på hos Elizabeth verkar det ha varit roligt för dem att ses men också lite krångligt därför att skillanderna mellan deras temperament blev tydliga och kanske störande på ett sätt som de inte blev i deras brevväxling.

Elizabeth Gaskells liv sträckte sig en bit längre in i 1800-talets senare del än Charlotte Brontës, och hon bodde i en storstad (Manchester), så hon hann bli fotograferad. Bild från Wikimedia Commons

Charlotte hade nämnt för Elizabeth att hennes mage inte tålde grönt te, och Elizabeth var helt inställd på att ta hänsyn till det. Men när det var tedags visade det sig att det enda te som fanns hemma var en blandning av svart och grönt. Vad skulle Elizabeth göra? Hon bestämde sig för att låtsas som ingenting. Och enligt henne gick det bra. Om Charlotte blev dålig och bestämde sig för att hålla tyst om det eller inte förstod orsaken verkar det inte ha lämnat några avtryck i något som hon skrev.

Tack vare den lilla berättelsen vet jag alltså nu att svart och grönt te blandades redan under 1800-talet.

Till jul 2020 gjorde jag satser med gör-eget-te-material till mina syskonbarn och till min kusin, men sedan har jag fortsatt på egen hand också.

Dagens blandning innehåller svart te från Änglamark, alltså Fairtrade-certifierat, och grönt Gunpowder-te från tebutiken Linnea på Limhamn, och så rölleka, hallonblad, ringblomma och kamomill från ett tyskt ekologiskt företag som heter Sonnentor. De påsarna säljs i Life-butikerna.