En som jag talar i telefon med ofta har varit isolerad sedan i mars. Vi har hittat på nya sätt att kommunicera: jag går och handlar hämtlunch på något bra ställe och skickar upp den med hissen för att vi inte ska hamna för nära varandra i trappuppgången, till exempel.
Häromdagen berättade hon att Draken Film är något av det bästa hon har upptäckt i år — ett streamingabonnemang med filmer från så väldigt många länder och med så väldigt många intressanta teman.
När vi inte kan resa blir det bara ännu viktigare att inte fastna i bara det egna och det som de största populärkulturkanalerna pumpar in via våra skärmar, eller hur?
Men den här filmen finns faktiskt på Netflix!

Det kommer reklam om en biopremiär när jag är inne på Facebook, och först trodde jag att det hade kommit en ny film — Deborah Ellis berättelse som den bygger på är en barnromantrilogi — men tydligen hade filmen aldrig riktigt premiär på bio här i Sverige när den kom för några år sedan, utan det ska bli nu. Hur det nu ska bli.
Deborah Ellis är en osannolik författare som har kombinerat skönlitterärt och dokumentärt skrivande med aktivism i många år, och när jag hörde att Parvanatrilogin (på engelska brukar den kallas The Breadwinner Trilogy) skulle bli animerad film blev jag förvånad och glad och lite tveksam, för hon skriver på ett sätt som har engagerat unga läsare i många länder, men den sorts berättartempo som brukar finnas i animerade filmer har hon inte alls. Kanske är det därför som den här filmatiseringen har blivit ovanlig på flera sätt.
Vi såg trailern i flera av mina klasser och samtalade om bakgrunden och läget i Afghanistan då och nu när jag arbetade med Svenska som andraspråk, och alla som ville läste någon av böckerna. Tyvärr är de svenska översättningarna konstigt gjorda och konstigt redigerade, tycker jag, så om man har möjlighet att läsa böckerna på engelska kan berättelsen nog bli mer övertygande.
Nu ska jag ta tag i saken och se filmen i alla fall! Och se en annan bit av världen utan att resa iväg. Dessutom kanske glimtar av sådant som några av mina tidigare elever upplevde innan de kom hit och fortfarande upplever i sina familjer.