Såhär ser Jane Austens manuskript ut!
Små ark, tättskrivna, utan styckeindelning. Och under sina sista år satt hon vid ett pyttelitet pelarbord och skrev.
Här berättar samma professor, Kathryn Sutherland, om manuskriptet till The Watsons (titeln fick det av en av hennes släktingar efter hennes död), en påbörjad men aldrig avslutad roman som hon arbetade med under åren innan hon fyllde 30:
The Watsons är skriven i små handgjorda häften på åtta sidor vardera, antagligen tillverkade av större ark som hon eller någon annan har delat på. Eftersom hon skrev så tätt var det svårt att göra ändringar och kompletteringar. När de inte fick plats mellan raderna skrev hon dem på lösa lappar och fäste dem på rätt ställe med knappnålar!
Och här är ett ganska nyupptäckt pappersfragment med hennes handstil på:
Att en liten pappersbit kan vara så värdefull och väcka så mycket uppmärksamhet! Tänk om det hade gått att förskjuta proportionerna bara lite grann så att hon hade fått uppleva en aning mer av sina framgångar och människors intresse för hennes konst medan hon fortfarande levde.