Finaste vantarna, finaste Aina

Vantväder!

De här alldeles rekordfina ligger nerpackade någonstans, men bilden av dem dök upp nu.

Och då måste jag berätta att jag fick dem när jag intervjuade Aina i Glommersträsk våren 2001 — intervjun var om hennes frivilliguppdrag som besökare på en njuravdelning i Arvidsjaur, och när vi var färdiga med intervjun sa hon:

”Jag stickade ett par vantar för du skulle komma hit!”

Sedan, åtta år senare, ville jag ha med berättelsen om dem i boken Kärlek, nål och tråd, och jag ringde och intervjuade henne en gång till för den sakens skull.

När vi skulle lägga på sa jag lite obetänksamt: ”… och de är utslitna i handflatorna, men det gör inget, jag tar ju bilden av ovansidan.”

Då sa hon: ”Skicka hit dem, så lagar jag dem åt dig!”

Tillbaka kom perfekt lagade vantar och ett par nya.

”Du måste ju ha ett par med bokens årtal på!” skrev Aina på kortet som hon skickade med.

Efter det beställde jag vantar från henne vid flera tillfällen och fick alltid betala genom att sätta in en valfri slant till EFS Mission.

Ni förstår att jag saknar henne!