I våras var jag med på en hjälpstickningsdag som studieförbundet Bilda ordnade i Equmeniakyrkan (tidigare Betelkyrkan) i Höör. Det var så roligt! Och Ingrid var där med sin mobila garnaffär och gjorde dagen ännu bättre.
Ingrid har bland annat Järbos garner i sitt sortiment, men hon har också satsat mycket på de garnproducenter som finns i närheten av henne. Eftersom hon bor och har sin butik i Simrishamn är det södra Sverige som är nära — och visst låter Stubbaröd mycket skånskt?
Jag köpte fyra härvor av Stubbaröds Lamm-garnet till en väninna: två naturvita, ett lite ljusare brunt och ett lite mörkare brunt.
Fårbönder som har egen garnproduktion gör på lite olika vis, men många av dem skickar sin ull till något av de svenska spinnerier som kan ta emot lite mindre mängder ull — det finns flera sådana. I Skåne finns till exempel Karlsbergsgårdens spinneri som jag har skrivit om här på bloggen. Jag har sett garnbanderoller där man får veta namnet på det får som har haft ullen — det tycker jag känns så respektfullt och tacksamt, men det är ju inte alltid möjligt. Man kan ändå komma ihåg att garnet kommer från levande djur som vårdas av levande människor!
Vad man kan veta säkert när man köper garn på det här viset är i alla fall att man köper det av människor och att det man betalar går till dem — i det här fallet till Ingrid och hennes man som har butiken Maskor & stygn och till Stubbaröds Lamm.
Och så fick jag en så fin kasse till!