Svensk ull blir garn på Karlsbergsgårdens spinneri

Jenny skjutsade mig till tåget efter en repetition för några veckor sedan. Vi talade om att åka till Klippan och handla ullgarn på fabriksbutiken där, och sedan berättade Jenny om Karlsbergsgården, ett ganska nyöppnat spinneri här i Skåne. Då var jag ju tvungen att ta reda på lite mer. Varsågoda!

***

Karin och Mats mitt i spinneriet.

Hej Mats! Vad är Karlsbergsgården för en plats?

Karlsbergsgården har anor tillbaka till 1705 — enligt mäklarinformationen — och är delvis kulturskyddad.

Under alla år fram till för ungefär 20 år sedan har den varit ett lantbruk, men 1998 såldes marken av, och kvar blev den avstyckade gård på dryga 5800 kvadratmeter som togs över av dem som bodde här före oss. De satte igång med en mycket omfattande renovering, och de drev en blomsterhandel och senare en populär restaurang med catering.

Men när en av dem som drev restaurangen gick bort blev det för tungt för den andra restauratören att klara hanteringen. Så redan 2011 var gården till salu, med hela restaurangens inkråm. Priset var högt, och 2013 kom gården ut till försäljning igen med prislapp som var vettigare för oss.

När vi hade bestämt oss för att starta ett spinneri och sökte efter en lämplig plats dök Karlsbergsgården upp som ett synnerligen lämpligt objekt. Så vi slog till!

Hur kommer det sig att ni har öppnat ett spinneri där?

Jag har under många år letat efter möjligheter att starta eget. Mitt första seriösa försök var redan i slutet av 2007, men jag lämnade den konstellationen 2012 eftersom vi som var delägare inte var överens om hur den ekonomiska biten skulle se ut. Parallellt med detta var jag igång med en av mina bästa vänner för att starta något annat som skulle ha med återvinning och miljö att göra. Kompisen, som tidigare hade drivit företag, har en gård med mycket plats, och vi visste att det var förutsättningen för att kunna driva något på ett rationellt sätt eftersom man slipper hyra någon lokal med alla extrakostnader det medför. Tyvärr blev min kompis sjuk 2013 och orkade inte fortsätta med våra planer. Då bestämde jag mig för att försöka dra igång något på egen hand. Jag ville göra det med ekologisk eller miljömässig inriktning, och jag visste att jag måste ha gott om plats.

Varifrån kommer ditt eget intresse för ull?

Ja, om vi bortser från att ull är en resurs som man ska ta vara på, om än en dyr sådan, så var det bara slumpen.

Under hösten 2013 sändes det ett TV-reportage om hur kinesisk angoraull producerades — ullen slets av från kaninerna, klippning förekom inte.

I reportaget sas det också att det nästan inte går att få tag på angoraull någon annanstans ifrån än från Kina.

När jag satt  och diskuterade det här vid en middag med goda vänner fick jag idén att föda upp angorakaniner för att ta vara på ullen på en hållbart sätt. Angorakaninull är väldigt dyr!

Men efter att mina naiva tankar om kaninuppfödning gått i stå fick jag höra att det fanns utrymme för ett småskaligt spinneri som kunde hantera olika typer av fiber från olika raser och arter. Jag ”spann” vidare på det här och insåg att det skulle passa mig bra. Det är miljömässigt riktigt, och det är mycket teknik och många maskiner som måste hanteras.

Marknadsundersökningar och diskussioner med leverantören av maskinerna, och en himla fin dialog med våra mentorer från Ull i Väst, gjorde att vi bestämde oss för att gå vidare med igångsättandet och den investering det innebar. Lite otur hade vi, kan man väl säga: dels fick vi inte en krona i investeringsstöd för landsbygdsutveckling, och dels var dollarkursen hyfsat hög när vi köpte maskinparken.

Och varifrån kommer ullen som ni spinner?

Våra kunder kommer främst från södra tredjedelen av Sverige, men vi får också material längre norrifrån. Vi har ett par kunder från Danmark, diskuterar just nu med Island och har fått flera frågor från Norge, men det norska tullsystemet har hittills satt käppar i hjulet.

Vilka är dina egna favoriter bland ullkvalitéer och garnsorter?

Det ska inte förnekas att jag tycker bäst om ull som kan bäras nära kroppen! Vi har ett bra samarbete med Österlens Alpacka och deras kunder plus många andra alpackauppfödare, och så försöker vi bygga upp något som kan bli bra med alla de små angorakaninuppfödare som finns runt om i landet. Den ullen är lite speciell att ta hand om.

Vad blir det för garn hos er, och vad kan man använda det till?

Ja, vi gör de garner som våra kunder vill ha.

Det finns en en ”normal” som är mest efterfrågad, och det är ett ganska tunt tvåtrådigt garn.

Själv tycker jag att tretrådigt blir mycket snyggare, men våra kunder tycker att det blir för varma slutprodukter.

Så 2-tråd och 3-tråd är vad som efterfrågas, ibland av lite tjockare varianter.

Haken är att tjockare garn inte blir lika snyggt som ett tunnare — maskinerna har inte lika mycket kontroll över processen då.

Vår spinnare har också en begränsning på hur långa fibrerna kan vara för att det ska bli en bra tråd, 15 centimeter. Har man längre fibrer är det ganska populärt att göra Lopi- garn (lovvikka-garn), eller så kan vi göra kardband så att man kan spinna vidare själv.

Mattgarn har också varit en populär produkt, det blir väldigt bra och slitstarka mattor.

Kardflor tillverkar vi åt dem som vill tova sin ull, och vi gör också tovplattor för många olika ändamål.

Ni har varit igång ett tag nu — vad har du lärt dig? Några överraskningar?

Jo, när man har så många maskiner och steg i processen finns det oanade möjligheter för överraskningar! Allt kan hända och gör det. Men om jag tänker på de material som vi har processat så finns det vissa som jag kommer att välja bort efter hand, vill inte nämna vad, det är drygt att arbeta med och mycket har varit av dålig kvalitet.

Var kan man köpa garner från Karlsbergsgården?

Vi säljer inget själva förutom det lilla som vi gör av den lilla restull som alltid uppkommer i produktionen — om inte kunden vill ha tillbaka restullen, vill säga. Så våra kunder använder sig huvudsakligen av sina egna namn, men de får gärna använda vår etikett på produkterna om de vill.

Vad har ni fått för respons på er satsning och det ni producerar?

Vi är överraskade över all positiv respons som vi fått, och vi är tacksamma för det väldigt fina samarbete som vi har med ett antal återkommande kunder! Det är mycket positivt och hjälper till att utveckla arbetet vidare.

Vad har ni för planer för det nya året?

Nu är det färdiginvesterat i spinneriet i och med att värmen blev ombyggd i november, så nu ska jag slipa på att producera mer med lite mindre tidsåtgång. Tiden är flaskhalsen — det tar längre tid att hantera ullen än vad som var tänkt.

***

Tack Mats! Och tack för bilderna!

Mats hälsar att man gärna får boka studiebesök på spinneriet. Här finns telefonnummer och vägbeskrivning!