Igår fick jag se en sådan fantastisk filt som Knappmakerskan och några vänner till henne arbetar med. Jag bad förstås genast om lov att skriva om det. Knappmakerskan och de andra bor i Finland allihop — någon som blir inspirerad och vill göra något liknande i Sverige?
Det här är ett långvarigt projekt som får vara med på turné ibland. Människor jag träffar får välja en ruta eller virka en själva och dessutom skriva ner ett minne av den äldre generationen, mormor eller farmor, för alla är ju barnbarn. Sedan virkar jag fast rutan, och tanken är att ställa ut filten tillsammans med minnesboken någon gång. Vi får se var det landar …
Det finns en stor tanke bakom.
Tillsammans med några väninnor stod jag på en hantverksmarknad och förevisade mormorsrutor samtidigt som vi samlade minnen. Vi har redan över 70 minnen och lappar i filten, och berättelserna är så underbara. En dam minns jag speciellt. Hon berättade gråtande om sin mormor, tackade för att vi lyssnat och skickade ett julkort ett halvår senare. Filten har ett uppdrag.
Min största dröm är att få ta med mig allt till ett eller flera demensboenden och sitta med de äldre som får virka om de kan eller annars bara njuta av färgerna. Och så skulle jag vilja lyfta fram det friska hos dem. Minnena från förr. En skatt värd att spara på. Och ge dem en stund av igenkänning och lugn.
Världen är så full av berättelser. Och alla kan berätta om sin mormor eller farmor.
Ojoj. Jag blir så ivrig när filten kommer upp på agendan. Vart vill den ta mig?
Maria
Maria – jag får nästan tårar i ögonen! Så ljuvligt… Och idén med att åka till ett demensboende med filten – ja det vore ju helt otroligt kärleksfullt! Kroppsliga minnen sitter säkert längre in än hjärnminnen. Har ingen professor bakom mej i detta, men eftersom musikaliska minnen finns kvar när mycket annat är borta så vore det inte otroligt eller hur?!
Välsigne dej som samlar in och sprider så mycken kärlek! <3
Fantastiska Maria och hennes ideer är väl värda att lyftas fram. Hon ger så mycket inspiration och glädje den kvinnan.
Visst Carol finns det många möjligheter att nå fram!! Tänk stort och tänk varmt! Tack för välsignelsen!
Och Bibbi: Man ger det man får, bland annat av dig! Tack för supporten!
Vilken fantastisk ide! Jag som jobbat på demensboende i 8 år innan jag bytade jobb vet hur sådana här saker kan väcka minnen:)
Jag minns en dam som bodde hos oss ett tag hon kunde virka trots att hon knappt klarade andra saker, men när hon satt med virknål och garn så gick det av sig själv……!
Många ggr behöver man en ingångsport till minnena sedan kan man sitta och prata en längre stund och det ena ger det andra.
Maria
Jag jobbar med aktivering på ett boende för äldre med demenshandikapp i Stockholm, det vore väldigt välkommet med ett besök av detta slag! Vi har syjunta regelbundet, och alltid en korg med stickor och garn framme. Kanske minns man inte själv hur man ska göra, men att få sitta och plocka med garner, tygbitar och syattiraljer är väldigt ro- och livgivande! Och så många samtal som spinner igång. En omtyckt aktivitet!