Oj vad vi har fotograferat

Igår morse invaderade fotograf-Magnus, superbakaren Sofia och jag Olaus Petri församlingshem för att fotografera till vårboken Stickcafé. Husmor där heter Anna-Lena och är nog en av de vänligaste och tålmodigaste man kan tänka sig. Stora köket håller på att bli ombyggt, så hon har fått flytta alla kylskåp och frysar in i ett mycket mindre kök och i ett rum intill, men hon tyckte ändå att det kunde gå bra att låna ut utrymme!

Magnus fick fotografera både Carines virkade kakor (och stickade bullar) och de ätbara motsvarigheter som Sofia och jag hade bakat (Sofia hade gjort många och fortsatte under dagen, jag hade bara gjort två sorters småkakor).

Vi arbetade med stickade bullar och Josefines kanelbullar, virkade schackrutor och Lisas schackrutor, virkad kladdkaka och Tinas kladdkaka, virkad gräddtårta och Mias sommartårta (med lemon curd, vaniljkräm och halloncurd inuti och jordgubbar ovanpå — så vacker, och Sofia som hade smakat på fyllningarna sa att den måste vara väldigt god också!), virkade hallongrottor och Henriettas hallongrottor … och med ojämna mellanrum kom någon ur Olaus Petri församlings personal och försåg sig av det som var färdigfotograferat och tillåtet att äta.

De första fotomodellerna som dök upp var Lena, som arbetade på Libris tills för ett par år sedan och som stickar sockor till sig själv och sina barnbarn, och Annika, som hade en väldigt imponerande stickad väst på sig och en prinsesstårtevirkning med sig. De hade stickcafé tillsammans på en bänk, och Lena bjöd Annika till stickcaféet i Betelkyrkan i Örebro (torsdagskvällar, varav en ikväll — alla välkomna!).

Sedan kom Jennifer från Västerås med stickningar och chokladbröd, och både kakorna och hon blev fotograferade ur alla vinklar (hennes örhängen också!).

Och så kom Carina från Skövde — hon hade kört hela vägen bara för att vara med på Stickcafé-fotografering, så ni förstår vilket engagemang den här boken har fått igång!

Drygt en timme innan det vackra dagsljuset försvann alldeles dök det upp en hel massa folk: Nelina och Elicia som just hade slutat för dagen på dagis, deras föräldrar Malin och Anders och Malins kusiner Emily och Elin. Gissa om Nelina och Elicia var kameramagneter! Och gissa om de virkade kakorna var Nelina- och Elicia-magneter! De hade tagit med sig varsin minikavel hemifrån och använde en lånad leksaksplåt och två små röda muggar med stor glädje.

När ljuset definitivt var för svagt och inte ens Magnus dagsljusblixt och min mobilficklampa kunde rädda mer — sista bilden blev Emilys hand med chokladbollar i — fick vi tacka så mycket och packa ihop allting. Bullarna hamnade i olika fryslådor, kakorna i burkar, den stora tårtan i en tårtkupa i ett av kylskåpen, det lånade porslinet slogs in och packades i kassar, alla stolar och bord lyftes tillbaka …

… och snart är det dags för fotodag nummer två. För det är ganska mycket kvar!

Samtidigt som vi arbetar för fullt med detta har vi en massa provvirkare (och ett par provstickare) som arbetar med att testa Carines beskrivningar. Alla beskrivningar är inte riktigt klara än, så ni som fortfarande väntar på något att testa: vänta lite till! Vi är så väldigt tacksamma att ni ställer upp!