Dagens Panzibebis är det en av sköterskorna på sjukhuset som visar upp. Och de är ena riktiga hjältinnor — de och alla andra som arbetar på Panzisjukhuset. Mitt i inbördeskriget har de byggt en plats där människor kan lagas och läka ihop istället för att bli mer söndertrasade, och en plats där bebisar välkomnas med värme. Hurra för dem!
Igår ringde förresten Sofia från Brämhults syförening, den där Gun är med. Gun hälsar att hon virkade sin hätta lite på fri hand men att det som jag svarade Annika stämmer ganska bra. Såhär alltså: ”Vill du så kan du testa att virka en mormorsruta (Gun har virkat tre varv i olika färger) och att sedan fortsätta som Maja gjorde med sin Värma liten-hätta. Jag tror att resultatet ska bli ungefär detsamma. Och så en fin liten uddkant … Gun har gjort hålvarv i framkanten och trätt ett sidenband i, och så har hon trätt en resårtråd i nederkanten.”
Panzisjukhuset med alla dess anställda och andra inblandade är ett så underbart exempel på att det finns hopp, även i de mest fruktansvärda situationer!
All välsignelse över dem!