Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Taggarkiv lettiskt ullgarn

Typisk fjärrvärme, och extra vacker

Den här sjalen stickade min väninna Ita till mig för flera år sedan.

Så många timmars arbete bara för min skull!

Den passar extra bra när jag sitter hemma hos mina föräldrar och arbetar, för jag tycker ofta att det blir lite för kallt där. Utom när jag sitter precis bredvid någon av de underbara kakelugnarna, såklart.

Och så kan min mamma också använda den när jag inte är där.

Det finns massor av duktiga stickare i Lettland, där Ita bor, och som jag har förstått det stickar många uteslutande i ull. Den här sjalen är så underbart varm, och jag tycker så mycket om mönstret. Visst är det vackert?

Jag har bara skickat småsaker till Ita — och tagit med, för vi har gått till Frälsningsarméns högkvarter och levererat babykoftor, mössor och annat från både mig och andra när jag har varit där.

Och så får jag något så stort, något som är stickat bara till mig! Det är egentligen en helt otrolig present.

Jag har ju haft ”Fjärrvärme” som titel på många stickföredrag, och det här är verkligen fjärrvärme. Dessutom extra fin. Och på det viset extra varm.

Fina presenter

Kan det vara så att jag tog en bild och glömde att visa den?

Det här paketet kom från min väninna Ita i Riga någon gång förra året. Lettiskt ullgarn, musik av Eriks Esenvalds (förlåt att jag inte lyckas få med specialtecknen!) och ett brev. Ibland får man bli extra glad!

Eriks Esenvalds är en lettisk kompositör som har gjort stor succé i hela den västerländska körvärlden och antagligen i Asien också — jag upptäckte honom ganska sent men tack vare en amerikansk universitetskör som sjöng tillsammans med Sofia kammarkör i Sofia kyrka i Stockholm för ett par år sedan.

Det här stycket sjöng den amerikanska kören utspridd på kyrkans läktare:

I det här stycket sjöng en väninnas väninna solo:

Och det lettiska garnet … det är så fint att det fortfarande ligger och väntar på att den perfekta idén ska dyka upp i mitt huvud.

När jag var i en av de stora lettiska garnbutikerna fick jag veta att det garn som är allra bäst att använda om man vill sticka de lettiska vantarna är identiskt med det som säljs på Klippan Yllefabriks fabriksförsäljning. Klippan Yllefabrik tillverkar massor till sina yllefiltar (i Lettland), och samma kvalitet använder de lettiska vantstickarna. Tyvärr kan man inte beställa Klippan-garnet — man måste åka till fabriksförsäljningen, och det är inte ett fast sortiment som finns där, utan vad som ligger i hyllorna beror på vad som har blivit över. Men om man har tur kan man plocka ihop stora färgskalor, och det är så billigt att man skäms. Jag missade öppettiderna när jag var i Klippan för ett par år sedan men hoppas kunna ta mig dit snart. Ett tips!

Halvvägs-till-strumpstickning-tofflorna

Första gången jag såg den här toffelmodellen var när min mamma hade ropat in ett par på en missionsauktion för kanske åtta år sedan.

Såhär såg de ut (fråga mig inte hur jag har lyckats spara just den bilden samtidigt som så många andra som var mycket viktigare har gått upp i rök, men jag hittade den precis när jag skulle lägga ut den här beskrivningen, och det var ju lika osannolikt):

Antagligen har idén funnits hur länge som helst, för den är så enkel. Den innehåller faktiskt enbart räta maskor (och så två sorters minskningar som man gör med räta maskor). Häldelen är en rätstickad rektangel som man stickar fram och tillbaka, och tådelen stickar man runt och minskar som man skulle ha gjort med ett par strumpor.

Modellen har dykt upp bland mina ”men det måste jag prova”-idéer lite då och då, och när jag var hos min väninna Ita i Riga för ett par månader sedan började hon på ett par. ”Simple House Slippers” tror jag att beskrivningen hette. Sedan repade hon upp det hela, för hon kom på att de skulle bli för små åt henne själv och att ingen som hon kände hade exakt den storlek som garnet nog skulle räcka till.

För ett par år sedan gav hon mig två stora härvor av ett rustikt lettiskt ullgarn, och jag har funderat på vad jag skulle göra av det. Förra vintern stickade jag två riktigt varma mössor av den ena härvan – jag ville prova ett par mössidéer som jag hade. Om jag minns rätt hamnade de hos Åsa i Hedesunda, för hon förmedlade värme till ett par asylförläggningar i Gävletrakten. Men den andra härvan hade jag kvar, i form av ett enormt nystan, och medan jag var hos Ita stickade jag ett par enkla tofflor av en annan modell som jag hade sett på bild och ville prova, och när jag kom hem provade jag en ännu enklare variant av dem, och sedan … sedan satte jag igång med de här!

Garnet är verkligen rustikt – jag har fått plocka bort boss och annat minst en gång på varje varv – och en av anledningarna till att jag har provat så många modeller till inneskor är att jag tyckte att det borde vara ett bra sätt att använda garn som är för grovt för att man ska vilja ha det inpå kroppen. För ett litet tag sedan hittade jag flera härvor med nöthårsgarn i en second hand-butik. Det ska tydligen användas till mattvävning egentligen, så för den som står ut med att sticka med det borde det ju vara perfekt till tofflor!

Nu har jag inte tittat på en enda beskrivning utan bara stickat efter minnet av tofflorna som min mamma köpte på missionsauktionen och en bild som fladdrade förbi på Itas skärm, så det finns säkert fler sätt att göra, men jag skriver ner hur jag gjorde, och den som vill kan prova att göra likadant!

Tofflorna är lite flexibla i storleken eftersom häldelen är elastisk, och det är ju lätt att öka eller minska antalet varv i båda delarna. Den som vill göra dem bredare eller smalare kan sticka provlapp och försöka få fram ett antal maskor som är jämnt delbart med fyra. Sedan lägger man till en maska för att få ”sammantagningen” vid strumpdelens start lite finare.

Kanske kan sådana här tofflor vara en lite mindre skrämmande ingång till strumpstickning eftersom man får prova på att sticka tån men kan skjuta upp arbetet med den lite mer utmanande hälen (oavsett hälmodell)?

Storlek: skostorlek 38–40

Garn: jag använde ett ganska grovt lettiskt ullgarn utan banderoll men tror att det skulle gå fint med till exempel Järbo Gästrike, 4-trådigt — möjligen är det lite tunnare

Garnåtgång, en ledtråd: de tofflor som jag har stickat väger 64 g

Stickor: nummer 4, en rundsticka med mjuk kabel

En enda förkortning: ödht – lyft 1 m, sticka 1 m rät, dra den lyfta över den stickade

 

Lägg upp 41 m med en garnände på ca 20 cm tillgodo (det är den som ska bli hälsömmen) och sticka rätstickning i 39 v.

Sticka sedan r fram till sista m på v 40.

Dra ut kabeln mitt i stickningen så att det är 21 m på vänster sida och 20 på höger. Sticka ihop första och sista m och börja sticka runt med r.

Efter 25 v, se till så att m är jämnt fördelade och räkna varvstarten från ”skarven” där kanterna möttes.

Minskningsv 1: 7 r, 1 ödht, 2 r, 2 tills r, 14 r, 2 tills r, 2 r, 1 ödht, 7 r.

Sticka 1 v r.

Minskningsv 2: 6 r, 1 ödht, 2 r, 2 tills r, 12 r, 2 tills r, 2 r, 1 ödht, 6 r.

Sticka 1 v r och fortsätt minska enligt samma mönster (4 m mindre för varje minskningsv) tills 8 m återstår. Sticka ihop dem 2 och 2 och dra garnet genom dem.

Fäst garnänden framtill och sy ihop hälen dubbelvikt, räta mot räta. Vänd och prova toffeln. Sticka sedan en exakt likadan.

Grattis! Golvvärme att glädjas åt och kanske att glädja någon annan med!