Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

You are viewing Sy

Mössor som tillsammansprojekt

Idag måste jag åka tåg ganska länge — ett tillfälle att ta tag i saken och berätta om den mössworkshop som ägde rum i Örebro för drygt en vecka sedan!

Inger Öhrn som tog initiativet till Bokens dag i Haga hade till min glädje fastnat för den här boken:

framsida-fyra-fotter-tva-sandaler

Hagakyrkans barnkör sjöng, och Inger hälsade välkommen och berättade om dagen och boken.

img_7944

När vi förberedde dagen sa Inger att hon ville att vi skulle ordna en timslång workshop för barn i alla åldrar med utgångspunkt i berättelsen om Lina och Feroza.

Vad gör man då?

Jag hade precis läst om Israa Abdalis containersändning till Aleppo, och jag hade tänkt på mössor. Lina och Feroza kommer från Afghanistan, bor i ett flyktingläger precis vid gränsen mellan Afghanistan och Pakistan och går klädda i slöja, men eftersom Israa Abdali kunde ordna en hjälpsändning till Syrien nu och eftersom det blir kallt där på vintrarna var det mest naturligt med mössor.

Tillvägagångssättet letade jag upp bland annat här — och så provade jag och modifierade det lite grann för att det skulle passa när man syr av kasserade T-shirts.

Här är den första mössan, sydd på Olles och Karins maskin hemma hos Ingrid och Mikael (nallen lånade vi av en flicka som min mösskollega Eva kände):

img_7935

Att tillverka mössor av T-shirts visade sig vara ett riktigt bra tillsammansprojekt med arbetsmoment som går att fördela på deltagare i många åldrar. Vi blev en ganska liten grupp, och inget av de barn som var med ville sy på maskin, men här är det som behöver göras:

  • välja material (och fundera på om något tryck ska synas)
  • stryka (behövs inte alltid)
  • vända ut och in
  • rita av mönstret (vi gjorde två mössor av varje T-shirt, och de delade en långsida — tips: rita med tuschpenna och gör linjen med glesa prickar istället för att dra med pennan)
  • sy (vi sydde alltså två mössor i taget, och vi sydde lite innanför linjen)
  • klippa (favorituppgift för alla barnen — eftersom vi hade sytt innanför linjen kunde de klippa precis utmed den)
  • klippa snitt upptill och nertill och sy det ena snittet
  • vända (också favorituppgift)
  • sy det andra snittet
  • forma mössan genom att peta in ena halvan i andra
  • vika upp kant om det är en längre mössa (vi gjorde dem så långa som möjligt)
  • stämpla med textilfärg om mössan behöver dekoration (nästan det roligaste)
  • stryka stämplade mössor för att fixera färgen (det gjorde jag efteråt)

img_7951

Vi hade bara en färg, för jag hittade inte mitt förråd i flyttlådorna … men Eva hade lånat med sig flera stämplar från sin arbetsplats.

img_7953

En bra sak med att ha T-shirts som material är att en eller några kan fungera som förkläden ifall det behövs. Flickan i Budbäraren-tröja hade sin vita finklänning under, men det var ju inte alls något problem.

Tack Eva för de här bilderna!

Jag kunde inte låta bli att fotografera högen innan jag postade den till Israa:

dsc_2176

Tio mössor blev det den dagen. Sedan dess har jag inte kunnat låta bli att sy av tre tröjor till.

Så snart jag lyckas arbeta med bloggen vid ett bra bord och i dagsljus ska jag försöka göra en bildbeskrivning, för det här sättet att sy mössor fungerar verkligen bra, och om man utgår från det material man har kan man förenkla det hela ganska mycket. Hurra!

Massor av byxor

Svart T-shirt fick stjärntryck på framsidan och blev ett par byxor.

Jag kom aldrig iväg till någon eld i tisdags. Jag fastnade vid en symaskin!

Sara, symaskinens ägare, väntar barn i sommar. Och jag hade en sisådär tio år gammal idé som jag ville prova, så det gjorde vi.

Första delen av idén är bara ett par veckor gammal: när jag berättade om ett litet välkommen till världen-projekt som jag och en sexårig kusin gjorde i påskas hörde Elin i Borensberg av sig och tipsade om olika tygtryckstekniker.

En av dem är så enkel att det nästan blir fånigt: man tar en tom hushållspappersrulle eller toalettpappersrulle och klämmer ihop ena änden till ett hjärta. Som man sedan stämplar med. Hurra!

Jag stämplade massor av hjärtan på sparade enfärgade T-shirts och trikåtoppar (ganska många — det var ju det här att jag hade planerat ett tag). Så gjorde jag en fyruddig stjärna av rullens andra ända och stämplade med den, dubbelt, så att det blev åttauddiga stjärnor. Sedan stämplade jag fyrkanter ett tag också. På några av tröjorna stämplade jag bara framsidan, på några både fram och bak.

Två tröjor hade redan tryck.

Två tröjor hade redan tryck.

Tröjor som redan hade tryck, bland annat en nationalromantisk Finlands-tröja som jag fick när jag läste finska utanför Åbo en sommar (och helt på allvar planerade att flytta dit!) och en CREW-tröja från när jag arbetade på en multikulturell och supersponsrad barnboksfestival på Kennedy Center i Washington DC hösten 1999 (!), fick vara som de var.

Daniel var snäll och strök det mesta.

Ett par köpta byxor i storlek 68 fick utgöra mönster. Tröjornas framsida räckte till ena benet och baksidorna till det andra. Jag tog till ganska mycket sömsmån eftersom alla tygerna inte var så töjbara och gjorde dem också lite olika stora för att inte alla ska bli urväxta samtidigt.

Tre som fick hjärtan.

Tre som fick hjärtan.

Först sydde jag grensömmarna och sedan bensömmen från fot till fot. Oftast gick det att använda tröjans fåll, men några par fick jag fålla (hade jag tänkt lite bättre innan jag gav mig av hade jag letat upp något som hade kunnat fungera som mudd nertill istället). I midjan vek jag ner kanske tre centimeter, sydde en söm en knapp centimeter ner och sydde ytterligare en söm (med en öppning för resårsäkerhetsnålen) en och en halv centimeter nedanför. Ett par fick jag sy om med en extra bit som linning på insidan när det visade sig att de blev lite för låga i midjan.

Tio par byxor blev det, alla olika. Man kan säkert göra på tusen andra sätt, men det här var roligt och fungerade!

Stjärnor, fyrkanter och hjärtan, och så lite olika storlekar.

Stjärnor, fyrkanter och hjärtan, och så lite olika storlekar.

Och så är det, precis som Elin påpekade, en stor miljövinst med varje plagg som vi inte köper nytt. Bomull känns snällt att ha på sig, men det är ett extremt energikrävande material. Nu blev det tio tröjor som inte slängdes och tio par byxor som inte behövde köpas. Dessutom hade vi väldigt trevligt under tiden. Och jag som har två trasiga symaskiner hemma fick sy på en som bara surrade helt vänligt och gjorde precis som jag ville. Win-win-win-win-win-win! Nu får vi bara vänta och se vad den lilla mottagaren tycker.

Nästa gång jag fotograferar ska jag se till att jag har lite mindre bråttom och att allt är struket, men det var det här med att tåget precis skulle gå.

(Skulle tro att de flesta läsare genast tänker som jag: det här är ju perfekt till babypaket också! Alla i grannskapet kan säkert bidra med minst en mjuk och urtvättad tröja var!)