Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

You are viewing Kenya

Raketspis för miljöns skull

Av Posted on Inga taggar 0

Nu ska ni få se en uppfinning som kan göra stor skillnad för vedåtgången i Östafrika och på det viset också för miljön!

Det är Birgitta Arnlund som berättar, och sedan några veckor är hon tillbaka i Loki i Rift Valley i Kenya där hon har arbetat tillsammans med sin man KeA i flera år:

KeA får temperaturen kontrollerad innan han kommer in på skolområdet — skolan heter Hanna Emuriakin och har många vänner i Sverige.

Här arbetar Monica, Eupan och Christine i skolans kök.

Nya sätt att hälsa på grund av Covid-19! Påhittigt ska det vara!

Birgitta berättar:
Vedförrådet fylls på av eleverna som varje morgon kommer med en vedpinne.

Såhär rensar man torkade majskorn innan de kokas och blir skolmat. Sikten har KeA byggt under en tidigare arbetsperiod här i Loki.

Och så är det dags för en omgång till i köket.

Såhär ser det ofta ut när maten lagas.

De två fina grytorna som vi investerat i fungerar utmärkt, skriver Birgitta. Förmiddagsteet till lärarna tillagas dock över öppen eld. Kea blev besviken när han såg en så kallad rocket stove som han tillverkat stå oanvänd vid sidan om.

Det blev till att ta fram den och på nytt försöka förklara fördelen med den. Reducering av ved — det gagnar miljön.

Och så är den rökfri — det gagnar hälsan.

Det är det där med ”mindset change”. Köksorna sa att det tar för lång tid att koka upp vatten på en rocket stove. Men Kea bevisade på nytt att det gick snabbt att få vatten att koka. Nu har de lovat att de ska ge den ett nytt försök!

Tack Birgitta för att du berättar! Arbetet för miljön och mot onödigt resursslöseri är lika viktigt överallt, eller hur?

Du som vill stötta skolan kan göra det till exempel genom att ge en skolbänk via Barnmissionen!

Birgitta är tillbaka i Loki

Av Posted on Inga taggar 1

Många av er som läser den här bloggen har fått träffa Birgitta Arnlund i en ganska lång rad gästbloggsinlägg från Loki i Kenya, där hon arbetade för Barnmissionen tillsammans med sin man Kea i flera år. Nu är de tillbaka — efter en resa med temperaturmätningar och andningsskydd — och här kommer en liten lägesrapport från den skola som de båda har arbetat mycket med.

Vi är utom oss av glädje idag. Alla ni som är en del av att skolan under trädet nu är en strålande, fungerande förskola och grundskola med nästan 600 elever kan glädja er med oss. Besöket idag var underbart! Finns så mycket att visa och berätta, men jag får nog dela upp det för att inte trötta ut er.

Den vanliga vägen förbi dammen är delvis bortspolad på grund av häftiga regn.

Vi fick parkera bilen och gå sista biten.

Där vid grinden stod Todo med temperaturpistolen i högsta hugg.

Han tar tempen på allt och alla innan de får gå in på skolområdet.

Lärarna ska dessutom skriva in sin temperatur i en loggbok.

Sedan går man till de nyinrättade tvättställen för att tvätta händerna.
Man ska också ha en ansiktsmask tillgänglig. Imponerande!

Det var en STOR glädje att återse barnen som flockades kring oss som de brukar.

Lucy, köksorna och annan personal hälsade oss med nyuppfunna Corona-hälsningar.

Det var roligt att se att de plantor som sattes 2013 under ledning av Pär Klingspor och några av hans elever nu har vuxit upp till härliga träd och buskar.

Geoffrey, som sköter växthus och planteringar, var på plats. Även det fungerar jättebra.

En hälsning från Kenya i januari 2021 alltså — ett land som nästan hela tiden har varit osynligt i nyhetsrapporteringen under Covid-19-pandemin. Tack, Birgitta, för att du berättar!

Du som vill ge en gåva till Barnmissionens arbete i Loki kan göra det genast — här!

Rutfiltar i konsthall

Minikonsthallen Kikain nära Kalmars järnvägsstation har en extra fin utställning just nu.

Det är Händiga händer, handarbetsgruppen i Kalmar S:t Johannes församling, som har hängt upp sina rutfiltar. (På bilden här ovanför pågår diskussioner om exakt hur filtarna ska hängas — och jag var tvungen att gå innan det blev klart, så jag ska gå tillbaka snart.)

Gruppens medlemmar har varit tvungna att hålla sig isolerade sedan i mars, men tack vare att stickgruppen har setts i en stor lokal eller utomhus har flera av dem kunnat träffas lite grann, och de som inte har varit med har hållit kontakten ändå. Trots att de började tillsammans för bara ett år sedan har de hunnit med mycket!

Tanken är att filtarna ska säljas till förmån för en insamling till ett barnhem och en skola i Nairobi. Dit skickas (när någon ändå reser) också alla de bindor som gruppen syr. Så bindorna visas också i minikonsthallen. Det är nästan så att jag hoppas att någon blir upprörd över att bindor har hamnat i en konsthall — det skulle ju skapa ett lysande tillfälle att berätta för fler om problemet att så många flickor i världen ramlar ur skolan av en så dum orsak som den att de inte har mensskydd.

Heja Händiga händer!

Mössor och filtar och bindor

Av Posted on Inga taggar 2

I måndags var jag på besök hos en grupp som heter Händiga händer här i Kalmar. Den har just flyttat inomhus igen — under senvåren gjorde medlemmarna i ordning en uteplats för att alla skulle kunna vara med på träffarna, också de som tillhör riskgrupper.

Nu förbereder de en utställning på en offentlig plats i Kalmar. Filtar är det som de ska ställa ut, och filtarna vill de sälja …

… för att kunna stötta sitt hjärteprojekt: tonårsflickor i mycket fattiga delar av Nairobi får flergångsbindor så att de ska kunna gå i skolan också de dagar när de har mens. Annars är risken att de hamnar efter och ramlar ur skolsystemet så tidigt att det blir svårt för dem att ta sig vidare i livet.

Filtpengarna ska gå till annat som behövs bland flickorna. En svensk kvinna som heter Christina och som bor i Nairobi ser till att allt kommer fram och kommer till användning.

Under sommaren har några av gruppens medlemmar stickat Easy Peasy Beanie som också ska få åka till något ställe där de behövs.

Nu fortsätter arbetet med filtarna.

Och bindorna. Symaskinerna som används på träffarna är så tysta att det går att prata samtidigt som någon syr, fick jag veta när jag frågade. Och det behövs alltid flanell, så om du bor i Kalmartrakten och har mer än du behöver, till exempel ett flanellpåslakan som har fått en reva, hör av dig till mig så ska jag förmedla kontakt med gruppen!

Ser fram emot att snart få berätta mer om utställningen!

De sista babypaketen i Loki

Att den här bloggen har fungerat så dåligt de senaste veckorna är verkligen ett litet och världsligt problem.

Nu verkar det som om den ska vara igång igen, och man kan bara önska att världen ska få bli lite mer normal också. (Tänk om vi kunde ta tillfället i akt och börja bry oss mer om människor som blir sjuka och dör i andra epidemier när vi ändå är så engagerade — som mässlingen i DR Kongo och malaria i stora delar av Afrika …)

Men en sak som jag kan göra idag, och som jag gärna gör för att den är så vacker fastän den också är sorglig, är att visa bilder från babypaketsutdelningen i Loki i Kenya häromdagen.

Birgitta skriver:

Nu har jag levererat de sista babypaketen. Tyvärr blir det ingen fortsättning på denna glädjespridning, för det finns inte någon som kan administrera det hela nu när jag lämnar Loki. Men det är hundratals mammor som fått uppleva glädjen att ta på sina små nyfödda barn rena, fina kläder tillverkade med stor kärlek av kvinnor i Sverige. TACK ALLA UNDERBARA NI som har varit delaktiga!!!

Här är jag med Gladys, föreståndare för kliniken samt Helena Stanzelius som besökte oss en vecka och gjorde en strålande insats på vår skola. Vi levererade närmare 50 paket!

En glad mamma.

Ännu en glad mamma, fast kanske lite orolig eftersom hennes baby var väldigt liten. Vi hade en tröja i prematurstorlek som kunde passa den lilla direkt.

Vi ville inte störa den lilla genom att sätta på kläderna, så vi fick ta bilden såhär.

Inga fler babypaket till Loki alltså, inte som det ser ut nu i alla fall. Men andra organisationer fortsätter att ta emot: Brödet och fiskarna, till exempel, och Human Bridge (Erikshjälpen), och Frälsningsarmén Bistånd, och Slättmissionens Hjälpande Hand. Att babypaketen är uppskattade där de delas ut behöver man inte tvivla ett ögonblick på. Och att de på många ställen räddar liv genom att fungera som magneten som får föräldrarna att ta sig till sjukhuset i tid är en ännu mer angelägen anledning till att fortsätta med dem!



Betala en extra lunch

Av Posted on Inga taggar 0
Att mäta omkretsen av överarmen på barn är ett av de säkraste sätten att upptäcka om de är undernärda. Foto: Rotary Doctors

I slutet av det som vi kallar sommar här i Sverige, i augusti, får många barnfamiljer i Östafrika det mycket kämpigt. September är ännu värre. Majsen har inte mognat än, och det kan bli riktigt svårt att få tag på mat. Även om föräldrarna försöker se till att barnen får äta först går det fort för dem att bli undernärda.

Foto: Rotary Doctors

Under den här perioden kommer det extra många barnfamiljer med undernärda barn till Rotary Doctors kliniker. Klinikerna är ett slags primärvård som min farfar uppfann på 1990-talet och som fortfarande fungerar: skandinaviska och holländska läkare kommer körande i jeep tillsammans med sköterskor och hälsoinformatörer och möter lokal personal. Tillsammans bemannar de en enkel klinik dit alla i området kan komma, och det finns en fond som täcker kostnaderna när någon inte har råd att betala den redan mycket låga avgiften. Nästa dag är jeepen och den resande personalen på ett nytt ställe, men samma dag nästa vecka kommer de tillbaka igen, och kliniken är öppen. På det viset kan människor bo kvar i sina hemtrakter istället för att dras in till städerna, där de annars ofta hamnar i svårigheter.

Vad kan vårdpersonalen på klinikerna göra för de undernärda barnen? Jo, det finns faktiskt en väldigt enkel lösning som snabbt får dem att må bättre och att må bra ända tills majsen kan skördas.

Foto: Rotary Doctors

Det är en extra näringsrik grötmix som är enkel att laga till. Grötmix som räcker till ett barn i två månader kostar ungefär 80 svenska kronor.

Många av oss lägger minst den summan på en enda lunch någon dag i veckan, och vi äter alla för minst så mycket på en eller två eller tre dagar. Men 80 kronor räcker alltså till gröt i två månader för ett barn i något av de utsatta områdena i Kenya. Varför inte utmana några vänner att vara med och ge? Det går bra att swisha till 9004722 och lika bra att sätta in på bankgiro 900-4722.