Idag ska ni få se ett mycket ovanligt hus nära Kosta i Småland!
Två vänner till mig ville fira småländsk midsommar förra året, men det var fullt i rummen i mina föräldrars lilla hus, och min mamma föreslog att vi skulle hyra ett vandrarhemsrum hos Anni Ravn som tar emot gäster i en del av sitt hus i Rislycke, som ligger en kilometer från Kosta glasbruk. Huset kallas Dockhuset eftersom Anni har arbetat med dockteater i många år och har inrett med sina dockor här och var.
När jag hade bokat fick jag ett meddelande från Anni: ”Jag lämnar nycklarna till Korpaboet också, så att du och dina vänner kan gå upp och titta om ni vill!”
Korpaboet är ett trädhus som Anni har byggt alldeles själv. Man kan ana att hon klarar många praktiska utmaningar eftersom hon har drivit ett dockteaterkompani, men att bygga ett hus sex meter upp i luften är verkligen en idé som sätter alla möjliga talanger på prov!
En hög ek växer rakt genom huset, men huset är inte fäst vid den. Anni räknade och ritade och bestämde sig för att bygga huset på höga pålar. Det fick hon bygglov för.
Det mesta i trädhuset är trä, men det har glasfönster och en ordentlig ytterdörr som ett vanligt hus. Och en ordentlig terrass där man kan stanna en lång stund och bara titta ut över det småländska landskapet med lite mer fågelperspektiv än vanligt.
Är det besvärligt att ta sig upp? Inte så värst om man bara är van vid att gå i vanliga trappor — för det är vanliga trappor, inte stegar, som tar en hela vägen upp till terrassen och ytterdörren. Inne i Korpaboet är allt i ett plan med jämnt golv.
Det finns plats för fyra sängplatssovande inne i huset: två i en dubbelsäng och två på ett sovloft. En bäddsoffa för två finns också. Träväggarna, trägolven och trämöblerna ger lite sagokänsla åt alltihop tycker jag. För att inte tala om fönstren!
Det märks att Kosta glasbruk ligger i närheten. Faktum är att det under en period låg en hel massa glasbruk i området, och många av dem utvecklade egna stilar och tekniker. Det som höll ut näst näst längst var Sea som låg vid en av utfarterna från Kosta. De sista åren satsade Sea på en serie med karaff och olika sorters glas av återvunnet glas. Nu är lokalerna fyllda, proppfulla, av en stor outletbutik. Ett litet hörn är glas från Sea och andra nedlagda glasbruk. Sorgligt.
Men tillbaka till Korpaboet!
Nästan alla fönster i huset har sin egen stil och sin egen form, och det lyser helt olika i dem på kvällen och på morgonen (vi kom dit en kväll och smög upp igen morgonen efter). Och möblerna har burits uppför alla trappstegen — jag hoppas att Anni hade bra bärhjälp då. (Uppdatering: Anni har tagit upp allt på egen hand med en vinsch! Utom toaletten som hon lyfte ett steg i taget uppför trappan eftersom hon var rädd att den skille glida ur vinschen.)
Flera fönster är fönster mot ekens stam. Extra mäktigt!
Svajar det däruppe? Inte särskilt mycket. Korpaboet är stabilt. Men det är en helt annan känsla att vara där än att vara på tredje eller fjärde våningen i ett våningshus — mest för att det är så uppenbart att få andra människor finns i närheten och att träden runt den stora eken är de närmaste grannarna.
Dockhuset ligger förstås alldeles intill, och när Anni är hemma och har gäster i vandrarhemsdelen av huset är man inte alls ensam. Men det mesta som behövs finns uppe i trädhuset: kylskåp, kaffebryggare, vattenkokare, diskho, handfat, toalett. Så man kan stanna där ett tag och låtsas att resten av världen inte finns, ifall det är det man behöver.
Numera finns Korpaboet till och med på AirBnb, men jag skulle rekommendera att man bokar det på telefon eller e-post eftersom hela konceptet ändå är så personligt. Ungefär 1500 kronor per natt kostar det — och har man cykel eller bil är det precis så nära Kosta att det inte är besvärligt alls och ändå så långt ifrån att tystnaden lägger sig. En extra stor upplevelse för barn med äventyrssinne skulle jag tro! Och är man fler än sex personer kan man ju hyra rum i Dockhuset också.
Tack för att vi fick se Korpaboet, Anni!