Nästan inga färger

En liten utflykt som Helen och jag gjorde när vi var i Frankrike tillsammans var till Chapaize, en by eller pyttestad (ungefär 130 invånare för tio år sedan, läser jag på Wikipedia) som ligger nära klosterstaden Cluny. I Chapaize finns det en 1000-talskyrka som behöver mycket renovering — jag vet inte om den är så ostadig som den ser ut (titta på valven), men det finns i alla fall saker kvar att ordna.

Det är helt underbart att komma in i den när solen gassar (och det gör den ofta i juli och augusti) utanför — jag har varit där flera gånger tidigare.

Och det som är lite speciellt, fastän man kanske inte tänker på det först, är att det finns så få färger därinne. Få färger, men desto fler nyanser i de färger som finns!

Fina fönster finns det såklart.

Och lite smide.

Och en dopfunt med den allestädes närvarande fisksymbolen.

Och därute väntar hettan igen.

Det är svindlande att tänka på allt som den här kyrkan har rymt sedan 1000-talet, inte minst under krigen. Och nu?

Och för mig som såklart inte kan stanna där, och för en del av er som kanske aldrig kommer att hamna just där: vad kan man göra med den här färgskalan?

För visst är den väldigt, väldigt vacker?