Det går inte särskilt fort för mig med stickandet — men i onsdags flyttade jag över ansvaret för färdigställandet av två plagg från mig till två andra!
Jag har haft en idé ett tag: kappor i ganska små barnstorlekar med koftöverdel, vävd nederdel och samma foder i hela kappan. Visst skulle det kunna bli fint? Inte superpraktiskt, men fint.
Nu är experimentets andra fas påbörjad: en blå och en röd överdel har åkt med posten till Ulla i Uppsala och till Anna Sigrid i Vallentuna. Båda syr otroligt mycket, och båda har sytt ytterkläder till barn. De har olika stilar och olika idéer, så det ska bli spännande att se om det blir något av den här idén och i så fall vad.
För ganska många år sedan fick jag två långa vävda band i vad jag uppfattar som ylle av min faster som hade fått dem i Finland i något sammanhang. Jag har sparat dem i en gammal äggostform tillsammans med handvirkade spetsar som jag har fått från andra håll. Nu kanske de kan komma till användning? Jag ser framför mig att man kanske skulle kunna använda ett band för att täcka skarven mellan det stickade och det sydda, eller täcka knapphålskanten med det.
Men nu beror allt på vad Ulla och Anna Sigrid ser framför sig — så vi får se!
Om någon annan vill prova att göra ett kappexperiment kan det ju vara roligt att veta vad jag har gjort: jag har stickat Två trådändars lilla kofta i ett finskt raggsocksgarn och med stickor nummer 4½. När ärmarna var klara stickade jag några varv resårstickning från framkant till framkant och maskade av.
Det finns några andra idéer om vad man kan göra och vad jag borde ha gjort. Kanske lyckas jag förverkliga dem och visa dem lite senare. Men först förhoppningsvis den här varianten och dess vägar vidare i Uppsala och Vallentuna!