Maria i Vollsjö och barnen i irakiska Kurdistan

För några veckor sedan dök Maria Lundgren i Vollsjö upp i gruppen Handarbeta för välgörenhet och berättade att hon gärna tog emot bidrag till hjälpsändningar som går till irakiska Kurdistan. Jag frågade om hon ville berätta mer i en intervju, och hon sa ja. Här kommer den!

***

Vad är International Volunteers Organization, och vad är det för insamling du arbetar med?

Jag heter Maria Lundgren och är grundare och styrelseordförande i vårt kurdiska NGO (ett begrepp som används mycket i internationella biståndssammanhang — det betyder non-governmental organization, alltså icke-statlig organisation, och många NGO:er är biståndsorganisationer — Annas anm) International Volunteers Organization, IVO.

Vi arbetar med tre stora projekt i Kurdistan-regionen i Irak där kriget härjar för fullt.

Vårt arbete på IDP Camp, ett yezidi-läger med ungefär 16 500 invånare söder om Duhok, mot Mosul till, innehåller flera delar. Dels vill vi ge det stöd som behövs, dels vill vi öppna ett aktivitetscenter för barnen och dels behövs det en vårdklinik för lägrets invånare.

Utanför lägren hjälper vi människor på två platser, och det är 1000–1500 människor på varje plats. Vi hjälper också till uppe i Sinjar-bergen och i Mosul.

Det är ett enormt behov av kläder, hygienartiklar, förnödenheter, färsk mat och rent vatten. I lägret bor det föräldralösa barn, befriade sexslavar och nödställda familjer. Vi tar emot förpackningar med första förband, hostmediciner, febernedsättande, vitaminer, vätskeersättning och annat. Vi samlar in varma kläder och filtar, och kläder som vi delar ut inne i lägret måste vara nya, men begagnade leksaker och sjukvårdsutrustning i bra skick är tillåtet.

Vi samlar också pengar till rent vatten, värmeelement, färsk mat och frukt — och framför allt bidrag för att bekosta transporterna. Och så undervisar vi i mänskliga rättigheter och i något som kallas The Road to Happiness och som bland annat handlar om hygien. Vi är det som kallas certified supervisors and instructors i de ämnena och har lett kurser för ungefär 60 000 personer i samarbete med en annan organisation.

På grund av säkerhetsriskerna publicerar vi aldrig namnet på lägret eller på de andra platserna där vi arbetar. Det förekommer mycket avundsjuka och brottslighet just nu, och när de som inget har ser att det kommer hjälp kan det tyvärr bli problem. Alla som är med på bilderna vi visar har sagt ja till att vi använder bilderna när vi berättar om arbetet.

Hur hörde du talas om de här lägren för första gången?

Vi hörde om lägren när vi var på plats i Kurdistan. Jag och min man Christian åker ner till Kurdistan regelbundet. Vi var där fyra gånger under förra året, och dessförinnan var Christian där i nästan åtta månader som volontär.

Vilka är det som bor i lägren?

Det är interna flyktingar, alltså från Irak, och flyktingar från närliggande länder — Syrien, Iran och Turkiet. Det finns kristna, muslimska och yezidiska flyktingar i lägren.

Vilka är ni som stöttar dem härifrån Sverige?

Det är jag och min man som driver IVO, och vi får stöd från ett antal människor som hjälper oss med donationer och gåvor.

Tillsammans med oss arbetar Chris Mack som project managerErivan Mahdi  som själv är en yeziditjej och som har representerat IVO på FN:s konferens för minoriteter i Genéve och Amira Ismail som är med i styrelsen och som är svensk-kurdisk.

   

Vi vill gärna få hjälp av fler som vill arbeta med oss härifrån Sverige eftersom vi reser mycket och det behövs många som berättar om IVO och vårt arbete. Och så behöver vi hjälp med organisation av sändningar och med arbetet med att samla ihop både det som ska skickas och pengar till frakterna och det som behöver köpas i Irak.

Hur går det till när ni ordnar en sändning?

Vi samlar in så mycket som möjligt fram avgångsdatumet. Sedan packas donationerna och skickas till Kurdistan. Vi har hittills delat ut kläder, färsk mat, frukt och första förband. Och 500 nallar!

Hur delas allting ut?

Alla lägrets invånare samlas på lägrets utbildningscenter, avdelning för avdelning, och får ta emot det som de behöver och som vi kan ge dem ur sändningen. Det är strikt kontroll så att det ska räcka till alla.

Vad behövs mest?

Barn som är under ett år och som bor i lägren får i vanliga fall en matsked mjölkersättning per dag, och inga av lägrets invånare får färsk mat. De har ingen värme, och tälten de bor i är inte längre vattentäta eller vindtäta. De sover på tunna madrasser direkt på marken eller golvet.

Det som behövs allra mest är filtar, varma kläder, hygienartiklar, mediciner, färsk mat, rent vatten och mjölkersättning!

Det verkar vara viktigt med skillnaden mellan begagnade och nya kläder — kan du berätta varför?

I etablerade läger som administreras av regeringen får enbart nya kläder delas ut. Det är en strikt regel som under inga omständigheter får brytas, och anledningen är hälsa och hygien. Alla besök i regeringsadministrerade läger kräver tillstånd från myndigheterna.

Konstellationer utanför lägren räknas inte som läger utan som små samhällen. De får ingen hjälp och inget stöd från regeringen eller från de stora hjälporganisationerna. Invånarna där räknas som privatpersoner, och de kan ta emot second hand-kläder på egen risk. Begagnade kläder får bara föras in i landet och delas ut om vi följer de regler som finns.

All införsel kräver importtillstånd, eller intyg på att sändningen är en gåva till en kurdisk hjälporganisation, om inte allt ska fastna i tullen.

Att följa lagar och regler i Kurdistan är extremt viktigt om man vill kunna hjälpa på ett långsiktigt sätt, och därför har vi jobbat mycket med detta under våra resor.

Kan man stötta insamlingen på fler sätt än genom att skicka kläder?

Man kan stötta oss genom att ge ekonomiska bidrag så vi kan skicka sändningar oftare, köpa förnödenheter på plats och hjälpa till med långsiktiga lösningar. Det finns inga duschar i lägret, så vi hoppas kunna hjälpa med det till sommaren.

Vi tar ju också emot hygienartiklar som tandborstar, tandkräm, tvål och blöjor och bindor, och det behövs mediciner som hostmedicin, febernedsättande, vätskeersättning, koleralösning, vitaminer och första förband. Dessutom kan vi förmedla utrustning till vårdkliniker, till exempel stetoskop. Men ekonomiska bidrag är oerhört viktiga för att vi ska kunna transportera allting.

Och ni får gärna hjälpa oss genom att sprida våra Facebook-inlägg så att fler blir medvetna om att vi finns!

När går nästa sändning?

Nästa sändning från Sverige ska enligt planen gå i början på mars — under förutsättning att vi fått ihop pengar som täcker transporten. Annars går den så snart vi har det.

Det går också en sändning från England med kläder — och 10 000 nallar! Det är Chris Mack som organiserar den.

Vad tycker du att man ska säga om man har bekanta som säger ”det är ingen mening med att försöka göra något” eller ”det finns etablerade hjälporganisationer som tar hand om allt det där”?

Vi är en av få NGO:er som har tillstånd att hjälpa till i lägren och bland de flyktingar som inte bor i de etablerade lägren. Menar man att de stora organisationerna klarar allt bör man öppna sina ögon och lyssna på dem som är på plats och kan rapportera om fakta när det gäller deras insatser!

All hjälp är av största vikt och gör en enorm skillnad både på plats och för Europa och västvärlden!

Varför?

Ingen vill ju lämna sitt land, och om man kan få akut hjälp och långsiktig hjälp så är det lättare att stanna kvar, slippa fly och därmed riskera sitt liv ytterligare.

De människor som lever som flyktingar har ju flytt undan kriget för att söka trygghet. Låt oss hjälpa dem så gott vi kan till ett drägligt eller åtminstone acceptabelt liv i deras hemland!

***

Tack Maria!

Du som vill skicka eller lämna något till insamlingen kan ta kontakt med Maria och Christian på telefon 076-701 87 11 eller skriva till ivcom2016[snabel-a]gmail.com! Sjöbo (i Skåne alltså) kommer att vara platsen framöver.