Hos Sticka & skicka-gruppen på Munsö

På Kyrkans Tidning arbetar Gudrun Råssjö, som intervjuade mig en gång när jag gick i gymnasiet (!) och som jag fick kontakt med på riktigt igen när jag bad om hjälp med provstickning till en bok. Det är hon som har stickat den underbart färgglada Femtimmarströjan som syns på flera ställen i boken Sticka & skicka.
Nu har hon och fotografen Lars Rindeskog varit hos Sticka & skicka-gruppen på Munsö i Ekerö församling och gjort ett reportage. Jag bad om lov att publicera det här på Ett varv till-bloggen också, och det gick bra. Tusen tack, Gudrun och Lars!
***

Carina Olsson var en av dem som ville hitta en meningsfull verksamhet på Munsö. Tillsammans med Ann-Britt Jacobsén startade hon Sticka och skicka.
Flitens starka lampa lyser i Munsö församlingsgård. Här stickar och skickar ett gäng kvinnor barntröjor, filtar och mössor.
Så har det varit i snart ett år.
— Det här är en viktig grej, klargör Yvonne Larsson, en av de trogna stickerskorna. Vi vet att våra plagg kommer fram, vi har sett bilder och fått tackkort.
Varannan måndag vid halv sju-tiden så samlas de i den stora salen på Munsö församlingsgård, utanför Stockholm. På bordet lägger de färdigstickade alster för att visa och inspirera varandra. Så åker stickor, nystan och mönster fram.
På bordet framför Yvonne Larsson ligger små babymössor i turkost och randigt. Nu har hon börjat på en babyfilt i vitt, rosa och ljusblått

Det är bra att veta att plaggen kommer till dem som behöver, tycker Lena Lundqvist.
— Här gäller det att räkna och tänka, säger hon med ett leende. Jag stickade mycket när barnen var små.
I fjol väcktes intresset igen. Yvonne Larsson ville börja handarbeta men hade ingen att sticka till.
— Varken barn eller barnbarn vill ha det jag gör. Men i Rumänien och i Afrika så vet jag att det behövs.
Sticka och skicka- träffarna är perfekta tycker Yvonne Larsson. Här träffar hon goda vänner från trakten, handarbetar och gör nytta.

Lena Lundquist nickar instämmande.
— Det är en bra sak att tröjor och mössor kommer till dem som behöver. Och så tycker jag att det är så trevligt att träffas här. Det är ett bra initiativ av Carina och Ann-Britt. 
Det var nämligen Carin Olsson och Ann-Britt Jacobsén som kom på idén att starta en Sticka-och skickagrupp på Munsö. 
-Vi ville hitta en samlingsplats för kvinnor. Och göra något meningsfullt tillsammans, säger Carina Olsson. 
De lät sig inspireras av boken Sticka och skicka (Libris) och av artiklar i Hemmets Journal. Vill du bli en hjälpstickare? frågade artikeln.  Och värma en liten människa i närheten eller långt, långt borta? En mössa kan förhindra nedkylning som kan orsaka lunginflammation och andra allvarliga sjukdomar hos nyfödda.

— Vi tände på idén. Ekerö församling ställde upp med lokal, pengar till garn och kopiering av mönster. Vi satte upp affischer och annonserade.
Och Munsökvinnorna gillade idén. Redan på första träffen kom det femton damer. Och vid våravslutningen kunde de skicka iväg fem filtar, 38 mössor, en halsduk, ett par vantar, 32 par sockor och ett par byxor till Slättmissionens hjälpande hand i Skara. Därifrån skickas det stickade vidare till Rumänien eller Afrika, till de barn som behöver värmande plagg.

Varannan vecka träffas de i Munsö församlingsgård och stickar, fikar och umgås. Plaggen och filtarna skickas till Slättmissionen och sedan vidare till Rumänien eller Afrika.
Hjälpstickerskorna stickar och pratar i två timmar på torsdagskvällarna. Samtalen böljar mellan mat, tv-program, lokala tilldragelser och böcker. Någonstans mitt i så bryter de för fika till självkostnadspris.
— Det är verkligen jättemysigt att träffas på det här sättet, säger Ing-Marie Trolle-Rosquist.
Gudrun Råssjö, 010-199 3452, gudrun.rassjo[at]kyrkanstidning.se