Inte mindre än tre gånger under midsommarhelgen bakade jag en liten långpanna med de här rutorna. Den första kakan åkte med två familjer till Djupgöl (favoritbadsjön nära Kosta) och tog slut där, den andra åts upp vid trädgårdsbordet medan jag vilade lite, och den tredje skulle ha åkt med en familj hemåt på en lång tågresa men stannade delvis hos oss som blev kvar — så den fick jag faktiskt smaka.
Originalreceptet är den kardemummakaka som Lena i altstämman i en av min mammas körer brukade bjuda på, fast jag har rationaliserat den lite. Den är fortfarande en favorit, som ni förstår, och perfekt att baka när man har mycket folk omkring sig redan eller när det kommer gäster snart. Det enda som tar lite tid är att skära smöret i kuber ifall det kommer direkt från kylskåpet.
en 20 x 25 centimeter stor långpanna full
Ugn: 175 grader
3 dl vetemjöl
1½ msk bakpulver
1½ dl strösocker
1–2 tsk kardemumma (eller kanel)
150 g smör
1½ dl filmjölk eller yoghurt
Mät upp de torra ingredienserna i en bunke.
Skär smöret i tärningar eller stavar (jag brukar göra det i förpackningen — först skivor och sedan snitt på andra hållet) och lägg dem i bunken. Använd en hård spatel eller en slev för att arbeta ihop allt till en grynig deg.
Rör ner filmjölken eller yoghurten och rör till en tjock smet.
Klipp ett lagom stort ark bakplåtspapper (vi hade bara ark, så jag använde halva ark och klippte hörnen så att de kunde ligga omlott) och fördela smeten ganska jämnt på det i långpannan.
Grädda kakan i 175 graders ugnsvärme tills den har fått lite färg — observera att kardemumma och kanel kan ge lite olika färg. Provskär några rutor om det känns osäkert och grädda lite till om det behövs. Kakan ska ju ändå skäras i rutor sedan!
Vänta en liten stund med att skära kakan i rutor och servera den varm, ljummen eller avsvalnad. Till kardemummakaka är det otroligt gott med hallon, och naturligtvis blir det också otroligt gott att ha en klick vispgrädde eller glass till, men det är inget som behövs — kakan är en succé som den är!