Omtänksamma Gun-Britt kom och hämtade mina föräldrar och mig i Alvesta i söndags, OCH hade ordnat en fikakorg att ha i sakristian, OCH nu har hon skickat bilder också!
Det är idel återseendets glädje, som synes. På den översta bilden är det Birgitta (mamma till en av mina gymnasieklasskamrater) och Siw (bland annat skolbusschaufför) och jag.
Så bad Sven-Erik att jag skulle spela lite för honom på en mycket speciell fiol som han hade tagit med sig. Inte förrän på perrongen i Alvesta förstod jag att ”gubben i Lammhult” som han sa hade byggt den var han själv.
Först var det lite övning, sedan musikgudstjänst …
… och så en lång kram-och-prat-stund i kyrkan …
… och till slut kyrkkaffe med hembakat bröd i prästgården där varken jag eller mina föräldrar hade varit på tolv år (det var för tolv år sedan vi tömde den och de flyttade till Kosta). Men tårarna kom inte då utan redan när Tobias talade före klockringningen och hälsade oss välkomna tillbaka. Sedan klarade jag mig.
Tack Tobias och Ulrika för initiativet och gästfriheten, och tack Gun-Britt och Arne för skjuts och mycket annat, och tack alla andra för så mycket värme och glädje och så många förtroenden!