En av mina favoritböcker i december är Kerstin Arthur-Nilsons Snitslad bana, som utspelar sig den höst när Danmarks judiska befolkning försöker fly undan den tyska ockupationen och ganska många hamnar i Skåne.
Kerstin Arthur-Nilson växte upp i ett av de kustsamhällen som tog emot flyktingar, och hennes egen familj hade några av dem boende hemma hos sig, men hon var inte tonåring då, som bokens huvudperson, utan yngre. Boken skrev hon i mitten av 1980-talet, och den vann pris i en stor nordisk tävling för ungdomsromaner.
Berättelsen börjar med att huvudpersonen och alla hennes klasskamrater är utkommenderade till en gård på landet för att ta upp potatis. Det är sommar och så hett att de inte mår bra, och de måste åka tåg dit och hem. Redan det faktum att de behövs i jordbruket är ju ett tecken på att kriget har vänt mycket uppochner, men också mellan klasskamraterna växer spänningarna.
När den slutar är det dags för ett luciafirande, och det är nog en av de vackraste decemberskildringar jag har läst. Strax innan dess är det dessutom chanukkah — den berättelsen, en del av ett kapitel, lånade jag till decembernumret av Uppdrag Mission i år.