Färska lagerblad! Visst är de vackra!
Maria hade med dem till vår frukostträff på ett café i Malmö nu i veckan. Inte formgivar-Maria i Göteborg, utan författar-Maria i Lund. Och hon har lagerblad på sin uteplats, och den här kvisten kommer därifrån!
En extra fin present till en vars farmor alltid kokade potatis på ett av två sätt: nypotatis skulle kokas med dillkvistar, så mycket att de blev som en extra grönsak, och all annan potatis skulle kokas med lagerblad och kryddpeppar. Båda delarna resulterar i SÅ god potatis tycker jag.
Men färska lagerblad har jag aldrig haft tidigare. Knappt sett heller, inser jag nu. De är nästan som läder både i konsistensen och i lystern.
Och så har jag fått tänka på min farmor en stund tack vare dem.
Tack Maria!