Jessica som bland annat arbetar med silversmide (!) tackade ja till en utmaning på Facebook och började med att utmana mig. Jag lägger den här på bloggen också!
Utmaningen är att under 10 dagar visa bilder på slöjd och hantverk som jag har gjort, och att varje dag bjuda in en vän att göra detsamma. Jag får alltid känslan att sådana här utmaningar är ett av det tidiga 2000-talets kedjebrev, och kedjebrev blev många av oss varnade för som barn … men slöjd och hantverk är ju angeläget och bra! Så jag skriver helt enkelt att om någon vän vill ta över utmaningen går det fint, och här är dag 1 från mig, en mössa som har fått namnet Mössan Omtanke och som också går att sticka i präst- och diakonversion! Beskrivningen finns här.
Julen 2019 firade jag med min syster och hennes familj i USA, och det var där jag stickade det allra första exemplaret av Mössan Omtanke, en i storlek för kanske ett halvt år (min yngste gudson fick den). I januari tog jag ut lite övertid och reste till Frankrike en vecka, och där provade jag flera varianter av vuxenstorlekar med lite olika proportioner och gav bort två till vänner som jag träffade. Den röda mössan på bilden här stickade jag på sportlovet, när jag var med en grupp konfirmander från Kalmar i Rom. Det är lite overkligt att tänka på såhär i efterhand — både att det gick att resa och att jag som tyckte att jag undvek att flyga flög tre tur-och-returresor på tre månader. Utan att ha en aning om att de var de sista resorna på länge. Inte ens när jag i Frankrike träffade en man från Hongkong och han sa ”men det enda alla bryr sig om nu är viruset” förstod jag.
Det som inte är inaktuellt alls med mössmodellen är att omtanke behövs. Eller hur?