Förra hösten träffade jag några osedvanligt charmiga änglar.
De stod på rad hemma hos en familj jag tycker väldigt mycket om — och de visade så tydligt att änglar ofta samarbetar för att klara sina uppdrag och att de samtidigt är personligheter.
Här är en optimist, alltid redo att se det positiva i människor och situationer. Förväntansfull: Det här kan bli bra! Jag tar ett tag med mina guldglittriga armar, och de är starkare än man kan tro!
Här är en som drömmer lite mer, kanske visionerar, funderar och behöver tid för att hinna sätta ihop tankarna. Men ingen tvekan: blåser det så kvittar det, uppdraget ska utföras.
Här är en som ibland får anstränga sig för att få till ett leende men som ställer upp ändå.
Och vi behöver inte vänta på att änglarna ska rycka in. Vi kan börja själva så länge. Var behövs jag idag? Vilka är där tillsammans med mig?