Det kanske har märkts att jag tycker väldigt mycket om att fråga?
Nu arbetar vi med en ny kyrkogångsbok för konfirmander, och eftersom en diakon hörde av sig om den förra och sa att hon inte tyckte att vår beskrivning av en diakons uppgifter var fullständig frågade jag rakt ut i luften vad som är en diakons uppgift. Jag bad alla att förklara den kort och på ett sätt som konfirmander kan tänkas förstå, alltså utan ”fackuttryck”. Och det var så många som svarade, och det blev så intressant, så nu delar jag med mig!
(Komplettera gärna i kommentarfältet, ni som vill!)
Att ge stöd till människor som hamnat i utsatta situationer genom att prata om det som hänt för att se möjligheter att komma ur situationen. Lite livscoach. Sedan kan det handla om att ge ytterligare kontakter, och ibland ge praktisk eller ekonomisk hjälp, hjälp att först brev från myndigheter. Ibland kan det handla om att peppa för att gå med i en aktivitet för att personen ska må bättre. — Eva-Mari
”Att följa i Kristi fotspår och visa omsorg om dem som på olika sätt i olika tider i livet har det svårt.” Jag tänker att diakoni handlar om att skapa ett växthus för människoplantor. Ibland är en del starka och kan ge till andra, andra kan en tid i livet ha blivit vildvuxna och behöver klippas, somliga längtar efter vatten, andra massor av näring. Alla behöver värme och vara omslutna av växthuset Jesus. Rent praktiskt ser det ju ut ungefär som Eva- Mari skriver. — Åsa
Aktiv/passiv handling med kärleken — Jesus — som förebild. Den passiva handlingen står för att inbringa hopp , behöver inte vara något konkret. Den är hela grunden för praktiska saker och därmed på sätt och vis aktiv även den. Att se, höra och känna med hoppet och kärleken — Jesus — som förebild.
Det är detta som också, för mig, betyder ”att vara i Kristus”. Lägg till ge också så blir det att se, höra, känna och ge med hoppet och kärleken som förebild.
I flera diakonböcker har jag sett att det är OK att förklara för någon att ”diakonen är kyrkans socialarbetare”. En del gillar inte att man säger så för att det är förenklat, men i böcker som förklarar diakoni tas den definitionen upp, och en tonåring förstår nog bäst så, om han/hon inte är lite extra intresserad! — Kristine
Diakoni är tro i handling. Hela församlingen är kallad att utföra diakoni, men diakonen är den som ska leda arbetet, inspirera och vägleda frivilliga och vara ett tecken i församlingen för diakoni. Tro i handling betyder att möta människor som är i nöd eller kris på något sätt, att omsätta Jesu ord om att älska sin nästa som sig själv i handling. — Helena
En kuratorsfunktion i kyrkan brukar funka som kortversion. En som lyssnar, stöttar, peppar och är beredd att finnas där och tro och hoppas för människor i sorg, glädje, vrede och förtvivlan! — IngMarie
Diakonen tar med sig ropet och kampen från samhället fram till altaret, där vi tillsammans som församling lägger det vid Jesu fötter. Diakonen är också ett tecken i gudstjänsten för barmhärtigheten. Detta har jag skrattat åt många gånger: att jag ska sitta och vara ett tecken. Men nånstans är det fint också att vi på något sätt är symboler för allt det svåra som pågår och att det finns Någon som lyfter av det. Vi får vara vägvisaren som praktiskt pekar på Jesus. — Åsa
Och så några rader från Riet i Holland. I hennes församling är diakonerna förtroendevalda volontärer från församlingen:
I will try to explain what it means to be a deacon.
In the early Christain church there were deacons. They took care of the poor and they collected the food at the agape-meals to distribute it among the people.
In later years (Middle Ages and later) they took care of the poor. They founded hospitals, orphanges, and homes for elderly people, who had no home left.
Nowadays, in the Protestant tradition, a deacon is a member of the church-council together with the elders and the vicar.
They take still care of the poor, as well in our own neighbourhood as world-wide. With projects that inspire the members of the community they try to collect as much money as possible.
I give you an example: When my daughter Eva was in South Africa to finish her studies, the people of our community collected money to enable Eva and her friends to build a playground for the children of the school they were working at there. They are responsible for the money, that is collected in the Sunday service. An other example: at the end of every year we collect money for the people in our own city who live under very poor circumstances so that they can buy something extra for Christmas.
The deacons are also responsible for the Holy supper. They are responsible for the bread and wine, and together with the vicar they give the bread and wine to the community.
We are ”a helper when there is no one else to help”. — Riet
Historiens förste diakon hette Stefanus, Stefanos, Staffan eller Stefan (olika kristna traditioner har egna varianter av hans namn) och var med i den första kristna församlingen i Jerusalem (fast då hade de kristna inte börjat kallas kristna än). Om honom kan man läsa i Apostlagärningarnas sjunde kapitel.