
Oj, nu händer det så mycket som är roligt! Och samtidigt är det så mycket som ska bli klart. Jag får berätta om det stora kafferepet i Oskars församling lite senare … Men här är en annan sorts inspiration:
Min kollega Marita gav mig en Hemmets Journal med ett reportage om en grupp kvinnor i Halmstad. De har en väninna som arbetar på ett sjukhus i Tanzania och som, precis som våra vänner på Panzisjukhuset i Kongo, hade lagt märke till att många mammor saknar nästan allt och att få har den där mössan som kan rädda livet på en nyfödd. Birgitta Bergström heter hon.
Så reportaget i Hemmets Journal handlar förstås om mösstillverkning och mössutdelning — och om vilken gemenskap det har blivit bland dem som har tagit sig an uppdraget.
Jag läste och blev lycklig. Tanzania är inte ett land bland alla afrikanska länder för mig. Min mamma föddes där! Och en av mina kusiner också. En vacker dag måste jag åka dit.
Så jag skrev till Hemmets Journal och frågade om de inte kunde lägga ut reportaget på sin webplats så att fler kan läsa det. Några timmar senare skickade en vänlig människa som heter Lisa en länk. Här — varsågoda allihop. Läs och bli inspirerade och glada!
Det är så underbart att så lite kan ge så mycket tillbaka! Att en liten mössa som någon gör kan rädda livet på ett barn! Det är nästan för bra för att vara sant!
Kram Henrietta
Svar till Henrietta:
Perfekt sammanfattning!
Underbar o fantastisk läsning.
kramar//Tina i Falun
Man blir alldeles varm i hjärtat när man läser om mössprojekten. Att något så litet kan göra så stor skillnad!
Jag är fortfarande sugen på att sticka fler babymössor men skulle behöva tips på vart jag kan skicka dem. Någon?
Svar till Marie:
Du är ju för underbar!
Vad sägs om RCA, Centralafrikanska Republiken, som ofta beskrivs som världens fattigaste land? Slättmissionens hjälpande hand skickar dit. Här är deras webplats: https://www.slattmissionenshjalpandehand.se/
En av diakonerna i Olaus Petri församling, Annika, har arbetat med dem i många år och säger att de är väldigt bra. Hon brukar köra till deras ”depå” med bilen full och passa på att prata och få reda på mer om vad som händer, men man kan ju posta också förstås!
Jag känner också att det kliar i mina fingrar efter att vi haft en hel del projekt, förra sommaren var det ju full fart på stickorna, med Värna Litens insamling och så nu en kortare period tidigare i år, så stickades det till Nepal.
Finns det någon aktuell insamling just för att sticka/virka/ sy små barnmössor , där Värma liten håller i trådarna?
kramar//tina i Falun
Svar till Tina:
Vi ska se! 🙂
Ja denna artikel värmde ända ner i tårna!
Har 5 mössor klara och stickar så gärna fler. Det vore roligt om dom kom iväg någonstans. Fast var det inte någon som skulle åka i höst och ta med mössor?/Ebet
Svar till Ebet:
De behövs absolut någonstans! Vi har ett par saker på gång, och jag hoppas att jag kan berätta mer snart snart snart.
Här är en till som vill göra mössor till dom små=)) Tar nog o forwsätter o sticka mössor o se ifall nån vill ha dom=))
Svar till Eva:
O ja, fortsätt, Eva!
Jag har en känsla av att det är många utav oss, som varit med i möss-insamlingar tidigare, som vill ha ett sådant projekt igen. Jag säger som Ebet och Eva, jag stickar vidare, rätt som det är så blir det en insamling.
Vi får prata med Anna Braw och se om hon kan kolla upp någon insamlig igen!
kramar//tina i Falun
Jag får skicka, blir för långt att åka till Skara från Luleå med några babymössor. 🙂 Tack för tipset, då kan jag knåpa ihop några små mössor till när andan faller på. Jag har en idé om ”varannan hjälpstickning” som känns bra, då blir det en till mig/mina barn och så en till någon annan. Ingen kan göra allt men alla kan göra något.
Svar till Marie:
Heja, heja! Vilken bra idé med varannan hjälpstickning!