Vad roligt att så många vill vara med och virka reflexhjärtan till stöd för utsatta barn i Indien och Kambodja! Hurra!
Tyvärr hade det blivit ett konstigt fel i beskrivningen som jag la ut. Katarina på Hemmets Journal hade provvirkat med reflexgarn i två tjocklekar och bestämt sig för det tunnare eftersom de kostar lika mycket per förpackning och det tunnare räcker till dubbelt så många hjärtan. Men så stod det fel garntjocklek i beskrivningen ändå!
Ni som redan har köpt det tjocka garnet: det går utmärkt bra att använda det, och era hjärtan kommer nog att glittra ungefär dubbelt så mycket.
Ni som har funderat: såhär ska det ju vara!
***

Såhär virkar du ett hjärta:
Färdigt mått: ca 6 cm brett
Garn: Restgarn i vitt, rött eller grått som passar till virknål nr 4,5 samt reflexgarn, bredd 0,37 mm
Virknål: 4,5
Picot= 3 lm, 1 sm i den 1:a av de 3 lm
Hjärtat virkas med 1 tråd av garnet + 1 tråd av reflexgarnet.
Virka 4 lm och slut till en ring med 1 sm.
Varv 1: 3 lm (= 1:a st), 9 st om ringen. Avsluta med 1 sm i 3:e lm på v (= 10 st).
Varv 2: 3 lm, 2 dst i nästa m, 2 st i nästa m, 2 hst i nästa m, 2 fm i nästa m, 1 st + 1 picot + 1 st i nästa m, 2 fm i nästa m, 2 hst i nästa m, 2 st i nästa m, 2 dst i nästa m, 3 lm, 1 sm i sista m, 10 lm, 1 sm i samma m (= upphängningsögla). Tag av garnet och fäst.
Läs mer om kampanjen och om hur du deltar här!
Hej! Funderade lite på det här med kyrkkaffe… jag tycker om att gå i kyrkan men går ofta själv och har därför aldrig vågat sätta min fot på kyrkkaffet… nu måste jag höra… funkar det att gå dit ensam??
Svar till Margareta:
Hej Margareta!
Vilken bra fråga!
När kyrkkaffet är som det ska vara går det hur bra som helst att gå dit ensam. Tanken är ju att man ska kunna träffa och lära känna de andra i församlingen.
Om du känner dig lite tveksam kan du ställa samma fråga till den som ger dig psalmboken när du kommer till kyrkan, till prästen som kanske står vid dörren och hälsar när alla går ut eller till någon annan som ser ut att vara hemma i församlingen. Förhoppningsvis ser de till att gå med dig eller att presentera dig för några andra. Så borde det vara åtminstone! Och känns det lite avigt eller främmade första gången så hoppas jag att du ändå orkar försöka igen.
Pingback: De första hjärtanen har kommit fram! | Kyrkkaffe