Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Taggarkiv Boktips

Kärt sällskap och protein

Hönor verkar dyka upp runt omkring mig hela tiden.

Min kära spelväninna Heléne har haft adopterade, pensionerade industrihöns i sin trädgård i flera år och berättat om hur härligt det är att se hur deras fjädrar och personligheter växer när de får kliva fritt på en grön gräsmatta.

När jag läste litteraturvetenskap ägnade vi mycket tid åt Lygia Bojunga Nunes bok Den gula väskan, där en missförstådd tupp och en misshandlad tupp spelar varsin mycket viktig roll.

Min kollega Eva gav mig John Yeomans och Quentin Blakes bok Hönshjärnor och visade mig ett fantastiskt läsprojekt som hon hade genomfört i en mellanstadieklass med den som material.

Förra året fick jag Sun-Mi Hwangs miniroman Hönan som drömde om att flyga i present av en av mina guddöttrar och hennes familj.

Min faster brukar påminna mig om sagan om den lilla röda hönan — jag tycker mig minnas en särskild utgåva från min barndoms bibliotek, men det får duga med Richard Scarrys version idag.

Två hönor i Belgien säger ”välkommen tillbaka”.

En ny vän sa hejdå på nyårsdagen och åkte hem till sina tama hönor. Jag fick bildbevis på att de hade klarat sig fint med en vikarierande husse.

Men egentligen borde jag förstås tänka mycket mer på hönor. Jag är vegetarian mitt i en stad och köper visserligen KRAV-ägg men ändå industriägg. Inte så ofta, men jag har alltid en kartong i kylskåpet. Hönorna arbetar så hårt för att hålla mig och många andra försedda, och jag vet visserligen var de finns (köper bara ägg från Stehag), men jag vet inte vilka de är.


Häromveckan hörde ett Emelie som arbetar på Natur och Kultur av sig och frågade om jag var intresserad av Liselotte Rolls nya bok Höns som hobby. Självklart! Jag bad att få göra en intervju också, och Liselotte svarade nästan direkt.

Alla bilder här nedanför har Emelie skickat.

Foto ur boken:
Linda Prieditis /Natur och Kultur

Hej Liselotte! En hel bok om höns – hur kommer det sig att du har gjort den?

Jag skrev Höns som hobby för att jag älskar hönor och tycker att hönan har fått alldeles för lite uppmärksamhet.

Trots att det finns 19 miljarder höns i världen så vet de allra flesta väldigt lite om dem.

Höns är precis som vi och andra djur unika individer med olika personligheter och preferenser.

Jag tyckte också att det behövdes en faktabok om att sköta höns, en bok som utgick utifrån hönans behov. Att de används som maskiner i djurindustrin har vi sett, men de är värda mer än så.

Hur kommer det sig att du kallar höns för en hobby?

Titeln Höns som hobby var faktiskt inte min idé utan förlagets, men den stämmer nog: jag ser inte höns som produktionsdjur som ska ge högsta möjliga avkastning utan mer som husdjur fullt likvärdiga med en hund eller katt. Det går att interagera med höns på många sätt, och det finns mycket att lära sig.

Foto ur boken:
Linda Prieditis /Natur och Kultur

När och hur kom du på att du skulle ha höns?

Jag skulle lansera min första deckare Tredje Graden i Holland för några år sedan och hade i samband med det letat upp en så kallad allergivänlig hundras som fanns där. Min som är allergisk följde med för att besöka kenneln och se om det kunde funka, men det gjorde det tyvärr inte. Han fick stora utslag, och vi fick fly därifrån. Senare under dagen gick vi besvikna runt i en park i Maastricht, och där dök plötsligt en holländsk dvärgtupp upp. Vi bestämde oss där och då att höns fick det bli, och det har fungerat bra.

Vilka är grundförutsättningarna för att det ska fungera att ha höns?

Bor du i ett tättbebyggt område kan det behövas tillstånd — hör med kommunen.

Du bör också ha ett välventilerat och mögelfritt hönshus och en hönsgård, gärna så stor som möjligt. En hönsgård behövs även om du har hönsen frigående eftersom de lätt tas av rovdjur när du inte är hemma. Ibland kan det också härja smittsamma sjukdomar, och då är det lag på att hålla dem instängda.  

Sedan bör du förstås ha viljan att sköta dem minst omkring femton minuter per dag, ibland mer.

Foto ur boken:
Linda Prieditis /Natur och Kultur

Jag har ofta hört att hönor är så stora personligheter – tycker du att det stämmer?

Det stämmer! Ingen höna är den andra lik. Det är svårt att förstå när man ser en fabrikshall med tiotusentals höns som knappt kan vända sig, men det är väldigt tydligt att det finns både burdusa matronor och blyga violer. I min bok har jag förutom fakta en hel del berättelser om hönsen i min egen hönsgård.

Hur fungerar det med barn och höns i samma trädgård?

Mina barn har alltid hjälpt till med hönsen och tycker mycket om dem, och det ger en tidig respekt för andra arter att lära sig ingående om ett djur. Svaret är alltså att barn och höns går väldigt bra ihop.

Foto ur boken:
Linda Prieditis /Natur och Kultur

Adoptera industrihöns och rädda dem från avlivning eller skaffa gamla svenska raser, vad tycker du? Är det viktigt att välja en ras, eller kan man blanda höns?

Det är en behjärtansvärd handling att rädda industrihöns, men eftersom de inte är vana vid vanliga bakterier utan framavlade för att lägga så många ägg som möjligt på så kort tid som möjligt drabbas de ofta av sjukdomar, till exempel äggledarinflammation. Därför måste man vara beredd på att hantera det och inse att alla inte kommer att överleva så länge.

Väljer man andra typer av höns med mer naturliga egenskaper är det enklare. De tar naturliga pauser för ruvning, och det gör att de inte slits sönder på samma sätt. De kan leva och lägga ägg i uppemot tio år, ibland mer även om äggen avtar på slutet.

Nu tycker jag inte att ett naturligt äggläggande är det enda man bör tänka på — det finns många andra saker att tänka på när man väljer ras, till exempel om man söker en social ras, en ovanlig ras, en ras som passar för frigående och så vidare. Jag har försökt dela upp dessa egenskaper i rasguiden i boken.

Foto ur boken:
Linda Prieditis /Natur och Kultur

Något som många verkar vara rädda för är att möss och råttor dras till hönshus. Vad har du för trick för att undvika det?

Fodra alltid inomhus, och se till att hålla rent både i hönshuset och i hönsgården. Ha putsnät på hönsgården och, om det går, en katt. Möss och råttor kan sprida sjukdomar bland höns också.

Jag har aldrig haft problem med detta, men kan tänka mig att de som skaffar höns där råttor redan finns i närheten lättare får problem.

Ungefär hur mycket arbete lägger du på din hönsgård en vanlig vecka? På vintern, på våren, under sommaren?

Omkring en halvtimme per dag. Sedan storstädar jag och byter underlag på helgen. En ommålning och total desinficering gör jag årligen.

Men jag lägger mycket tid bara på att umgås med dem, sitta och fika och dela en bulle till exempel. De följer också gärna med på äventyr i trädgården.

Foto ur boken:
Linda Prieditis /Natur och Kultur

Vad gör du helst med äggen?

Dem äter oftast min man upp innan jag hinner se röken av dem.

Vad har du för hobbies utöver hönsen? Vad passar bäst att kombinera med dem?

Jag målar och illustrerar. Dessutom odlar jag mycket, och det går ju väldigt bra att kombinera med höns. De sprätter bort ogräs, gödslar och hjälper till att finfördela komposten.

Foto ur boken:
Linda Prieditis /Natur och Kultur

Vad är det bästa som kan hända med din bok?

Jag hoppas att många fler skaffar egna höns så att färre köper ägg från industrihöns som oftast lever hela sina liv utan gräs och sol. Jag hoppas också att hönsen någon gång får samma status som hundar, katter och tamfåglar, för de är precis lika intressanta och roliga.

Tack Liselotte! Hoppas att ni får fina vårdagar tillsammans i solen snart!

Bokcirkelinspiration

Genom en gemensam vän som undervisar och forskar i litteraturvetenskap har jag lärt känna Lena Kjersén Edman, som i många år har arbetat med läsinspiration som lärare, forskare, föreläsare och författare. Nu har hennes bok om bokcirkelliv, Vad ska vi läsa i bokcirkeln?, kommit ut, så jag bad att få göra en intervju.

Hej Lena! Grattis till din nya bok! Vad är det som är så speciellt med att läsa i en bokcirkel? Hur kom det sig att du ville göra en hel bok om det?

Många längtar efter att få tillhöra en bokcirkel men vet inte riktigt hur det går till. Och många av dem som redan är med i en cirkel vill gärna få tips om hur man får fart på samtalet. Själv får jag ingen ordning på mina tankar om en roman förrän jag har fått samtala med andra om den .

Vad är ditt bästa tips till någon som vill komma igång?

Det berättar jag om i boken!

Hur bär man sig åt för att hitta bokcirkelvänner?

Om man inte själv vet vilka av ens vänner som skulle vilja vara med i en cirkel — ta kontakt med ditt folkbibliotek! Ibland är det faktiskt en fördel att inte vara nära vän med dem som man boksamtalar med.

Har du själv gått med i någon grupp utan att känna någon i gruppen?

Ja! Jag gick med i en stor afrikansk bokcirkel med 15–20 deltagare utan att känna någon — vi delade intresset just för afrikansk litteratur. Det var det ena. Det andra var att ingen i mina bokcirklar ville ha Michel Houllebecqs Underkastelse som samtalsbok. Då frågade jag på Facebook om det fanns några okända där som ville göra en engångsbokcirkel om just den romanen. Vi, tre män och tre kvinnor i olika åldrar, helt okända för varandra, fick ett härligt samtal!

Vilka platser kan vara bra samlingsplatser för en grupp?

Egna hemmen, bibliotek. lugna kondis …

Fika eller inte fika – vad tycker du?

Jatack! Men inte för mycket mat.

Och så det roligaste och svåraste: hur väljer man böcker?

Det berättar jag om i boken!

Selma Lagerlöfs roman Anna Svärd resulterade i ett av de bästa bokcirkelsamtal som Lena Kjersén Edman har varit med om hittills.

Vilka tre böcker har resulterat i de absolut mest intressanta samtalen när du har varit med?

Jenny av Sigrid Undset, Anna Svärd av Selma Lagerlöf och Valfrändskap av Johann Wolfgang von Goethe.

Har du varit med om någon total flopp?

Några gånger har någon börjat gråta – men det har inte varit en flopp. Så: nej. Men det är trist om inte alla har läst det vi ska samtala om.

Jag antar att du inte har några problem alls med att få igång ett intressant samtal om läsningen, men om det är lite trögt, vad tycker du att man ska göra då?

Viktigt är att i första samtalsvarvet, när alla ska vara kortfattade, INTE ge värdeomdömen.

Vad har du för förhoppningar för din bok?

Att fler ska hitta fram till bokcirklar och att de ska få uppslag om vad som är kul att samtala om och om hur det kan gå till!

***

Tack Lena!

Om jag har några bokcirkeltips själv? Jag har hälsat på i flera bokcirklar men inte varit med i någon själv. När vänner som är bokcirkelmedlemmar frågar mig om lästips brukar jag försöka fråga lite om cirkeln innan jag föreslår böcker, men här är några som jag har föreslagit de senaste åren: Jean Gionos miniroman Mannen som planterade träd (den hinner alla läsa, och den innehåller ändå så mycket att man kan prata om den hur länge som helst), Vibeke Olssons Sågverksungen, Mary Ann Shaffers och Annie Barrows Guernseys litteratur- och potatisskalspajssällskap, Maja Lundes Binas historia (den skulle man kunna dela upp på flera tillfällen) eller kanske, om det går att få tag på tillräckligt många exemplar, Helene Hanffs Brev till en bokhandel.