Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

You are viewing Hjälpstickningsträffar

I Västervik nästa lördag

Nästa lördag, den 22:a september, hoppas jag att många känner sig riktigt varmt välkomna till församlingshemmet i Västervik!

Då har jag lovat att berätta om hjälpstickning. Jag visar bilder av ganska många modeller och har med en del som man kan känna på och undersöka och dra lite i om man vill (många brukar vara nyfikna på de virkade ärmsömmarna på koftor och tröjor).

Och så finns det alltså ett restgarnsbord — en bra uppfinning eller hur?

Kom om du kan!

 

Fint från Höör

Det var många som ville lämna bidrag i samband med hjälpstickningsdagen i Höör i våras, och jag lovade att ta hand om dem. På grund av långdragna logistiska utmaningar (läs: min arbetsplats ligger inte så centralt, jag arbetar alla vardagar, jag kan i stort sett aldrig gå tidigare) kunde jag inte hämta dem förrän precis i slutet av vårterminen, och sedan gick jag igenom dem för att se vilken insamling de kunde passa till. Skånegruppen arbetar just nu tillsammans med Sydskånska Ukrainahjälpen, och Annica och jag kom överens om att hon skulle hämta allt hos mig och gå igenom det tillsammans med de andra i Skånegruppen. Det som kunde sorteras in i startpaket för nyfödda skulle få åka på det sättet, och resten skulle få gå med i den kommande sändningen eftersom Sydskånska Ukrainahjälpen arbetar med alla åldersgrupper. En perfekt lösning!

Sådana här set med mössa och halsduk i mjukt, mjukt garn (Ingrid på Maskor & Stygn hälsar att det är Järbo Garns Soft Raggi) och i barnstorlekar fanns det många av, smart hopfästa.

Många olika färger fanns det också — nästan alla seten var stickade i flerfärgat garn.

Det fanns också några set med kofta och mössa eller hätta till mindre barn.

Och nog för att jag blir glad varje gång jag ser Femtimmarskoftan eller någon av de modeller som jag har gjort, men det är ju minst lika roligt när det kommer massor av olika modeller. Visst är den här lite kimonoaktiga väldigt söt?

Ni som lämnade in ert arbete under dagen i Höör: stort, stort tack! Nu vet ni att det snart kommer att värma och göra både barn och föräldrar glada i Ukraina!

Stickat och pratat

Stick-och-språk-caféetStensjögatan i Malmö har setts för sista gången i vår.

Kerstin passade på att fotografera det som har producerats där under våren.

Det stickade och virkade, alltså — för all språkträning som deltagarna har fått går ju inte att fästa på bild!

De som är nybörjare när de kommer brukar få börja med att sticka ett par halvvantar åt sig själva eller åt någon i familjen. Man gör dem av kvadrater, så de är ett mycket snabbare projekt än en halsduk.

Sedan får de sticka vad de vill, och till sig själva och familj och vänner eller till insamlingen som Kerstin och hennes vänner arbetar för.

De som redan kan sticka kan få beskrivningar till nya modeller eller fortsätta med sådant som de tycker om sedan förut.

Den stora poängen är att få göra något roligt tillsammans och ha tillfälle att prata vardagssvenska och lära känna varandra. Fast många passar på att lära sig stickningsorden också, såklart!

”Nu har jag packat ihop 21 babyfiltar, 69 västar eller koftor med mössor och sockor, och en del med byxor, nio mössor med sockor, och blöjor och två säckar med bodys och liknande”, skriver Kerstin.

Hon och de andra som ansvarar för stickcaféet har kommit överens med mottagningsgruppen på Human Bridge-depån i Genarp om att de kan lämna sina saker där och veta att de kommer att hamna bland babypaketsmaterialet på Human Bridge-depån i Holsbybrunn. Kanske ett tips för fler skånska hjälpstickare?

Hurra för alla er som har varit med och stickat på Stensjögatan!

(Om du bor i Malmö och letar efter ett stickcafé att vara med på, hör av dig — jag sätter dig gärna i kontakt med Kerstin!)

Sticka för att värma

Igår var det hjälpstickningsdag i Equmeniakyrkan i Höör! Det var SaraBilda som hade tagit initiativet till den, och hon gjorde det för att Ingrid och hennes stickgrupp i Simrishamn frågade flera gånger. Roligt att det blev av!

När affischen hade kommit upp träffade jag en som sa ”vi kommer inte den här gången, det är ju samma som förra gången eller hur?”. Det hade jag inte haft en tanke på — för mig är det så självklart (insåg jag) att innehållet förändras hela tiden eftersom det händer så mycket. Men för att det inte skulle bli konstigt för dem som var med i Höör förra gången bestämde jag mig för att bygga presentationerna på ett annat sätt nu.

Det kom deltagare från stora delar av Skåne: Simrishamn och Höör förstås, men också Åhus och Helsingborg och flera andra ställen.

De nya reglerna om publicering av bilder gör att jag inte kan visa några sådär utan vidare, och jag hade inte kameran med mig heller, för väskorna var så fulla … men ni får se några små snuttar av presentationen istället! Här är den bild som jag använde för att berätta varför det är meningsfullt att sticka strumpor trots att det finns jättebilliga supervärmesockor på Clas Ohlsson och billiga mössor i alla klädaffärer. Den personliga omtanken som följer med är något som många mottagare, både i Sverige och i andra länder, kommenterar.

Ibland är det några som tycker att jag bara pratar om babypaket, så den här gången hade jag gjort en påminnelse till mig och till alla om att behov finns i alla åldrar — och så berättade jag såklart om att det som behövs allra allra mest i Sverige är sockor i herrstorlekar och mörkare färger, och om exakt varför babypaketen är så viktiga i många länder.

Den här bilden gjorde jag av delvis samma anledning: för att komma ihåg att berätta om vilka som tar emot stickat för att dela ut det i Sverige, och vad de oftast behöver, och så om några av de organisationer som tar emot för att skicka till andra länder.

En av grupperna skickar sina plagg till Borås, och därifrån åker de till Kongo-Kinshasa. Jag skulle gärna vilja veta mer om den insamlingen — är det någon som vet något och vill berätta?

Det var flera som pratade med Sara om att det borde ordnas sådana här dagar på andra ställen i Skåne, och det var ju jätteroligt att höra. Hoppas att vi kan ses snart igen, och att några av er som var med tar med ännu fler vänner då! Det är väldigt roligt med den här blandningen av bekanta och nya ansikten, och det tror jag att alla som är med tycker.

I Höör den 28:e april

Välkomna till Equmeniakyrkan (tidigare Betelkyrkan, och så kallar många den fortfarande) i Höör den 28:e april! Det är flera som har hört av sig till mig och frågat om vi inte ska ses igen, för det var så roligt förra gången, hösten 2016. En del har hört av sig flera gånger!

Nu blir det av! Tack vare SaraBilda!

Eftersom det här är den andra dagen för samma målgrupp måste jag skynda mig att säga att det är klart att jag kommer att berätta lite syföreningshistoria — det är så viktigt att vi vet vad människor före oss har försökt och åstadkommit — men att presentationen är ny och att ni kommer att få se ganska många modeller som jag inte har visat förut.

Och alla kommer att hinna byta idéer med varandra också!

Det som blir lite extra bra den här gången är att Ingrid från Maskor & stygn i Simrishamn kommer och säljer garner på sitt otroligt entusiasmerande och kreativa sätt. Hon tar med både de garner som passar bäst för hjälpstickning och några speciella sorter som bara finns i hennes sortiment.

Välkomna, välkomna! Hoppas att vi blir många som ses!

Fina presenter II

Det här har blivit försenat av någon svårförklarlig anledning, men: titta vilken fin tackpresent jag fick när jag hade berättat om hjälpstickning på Kreativiteket i Eslöv!

Det är en härva Vintergäck från Garnlycka, Eslövs stolthet när det gäller handfärgat garn. Jag hoppas kunna bjuda på en intervju snart. Det var en hel koffert med på stickcaféet den kvällen, och färgerna bara strålade av kreativitet!

Nu har jag postat garnet till en av mina bästa vänner, som dessutom råkar vara en av mina bästa stickvänner. För ett ögonblick glömde jag att man inte behöver fylla i tulletiketten inom EU utan bara ska skriva under den. ”Vad ska jag skriva för värde på garnet? Det är ju värt hur mycket som helst!” hann jag tänka. Och sedan löste det sig av sig självt. Men det ska bli spännande att se vad hon gör av det!

Och nu längtar vi alla intensivt efter vintergäcken, eller hur?