Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

You are viewing Fester med rester

Världsmiljödagen

Av Posted on Inga taggar 0

Idag är det alltså Världsmiljödagen — att den 5 juni ska firas för miljöns skull varje år är något som bestämdes på en miljökonferens i Stockholm 1972, FN:s första globala miljökonferens. Bra initiativ! Och visst skulle det kunna märkas mer?

En av de informationsfilmer som har gjorts i Storbritannien inför årets firande handlar om precis samma sak som Fester med rester:

Här berättar Achim Steiner, UNEP:s direktör, om årets tema som är just matsvinn:

Och den som vill göra något utöver att verkligen ta vara på maten kan fira med att stötta arbetet för att rädda gobibjörnarna. Det finns bara 22 kvar av dem. Det  blev stora rubriker häromdagen när det rann blod ur en infrusen mammut och forskare sa att nu kan vi använda kloningstekniken för att få fram levande mammutar igen — men som en biolog sa när vi pratade om det: det hade  ju varit så mycket bättre om människan inte hade utrotat mammuten …

Hoppas att alla har haft en fin dag — och att vi kan fortsätta uppleva fina dagar på vår fina jord!

Matsvinn redan i butikerna

Av Posted on Inga taggar 0

Matsvinn alltså.

Om det nu inte går att utplåna det totalt, så visst borde det gå att minska det ganska ordentligt från de nivåer som det är uppe i nu?

DN rapporterar (med en TT-artikel) att 125 000 ton mat som levereras till landets livsmedelsbutiker slängs varje år. Det är en rapport från Sveriges Lantbruksuniversitet som citeras — bland annat såhär: ”Kampanjer, väder, säsong eller högtider är några faktorer som påverkar svinnet i butikerna. Som exempel nämns rädslan för att prinskorven ska ta slut under julen, vilket gör att butiken köper in för mycket.”

Ja, tänk om prinskorven tar slut!

Två sorters försök att komma tillrätta med problemet, varav ett riktigt påhittigt, nämns i artikeln:

Det första är att trimma varuflödet genom butiken genom att inte göra överinköp och hantera varan rätt.

Det andra är att försöka nyttja det svinn som ändå uppstår. Som exempel nämns en butik som samarbetat med en cateringfirma. Varje kväll gick butiken igenom kötthyllorna och frös ner det kött som hade sitt bäst före-datum dagen därpå. Sedan kom cateringfirman och köpte varorna en gång i månaden, till ett lägre pris.

Fortfarande är det hushållen som står för den absolut största delen av matsvinnet, det ska tilläggas.

Rapporten, som bygger på en undersökning hos Willys, presenterades vid ett seminarium i Stockholm i förmiddags, ”Matsvinn i butik — från insikt till handling?”. Hoppas att många var där!

Jordens dag

Av Posted on Inga taggar 0

Idag är det Earth Day, en högtidsdag som har firats på andra håll i världen i över 40 år men som inte är så känd i Sverige. (Landskrona kommun ansluter sig som första svenska kommun till firandet — läs mer om det här!)

Årets tema är ”Klimatförändringarnas ansikte”, och ett av sätten att delta i dagen är att bidra med ett fotografi av klimatförändringarna. Här är en liten (och, måste jag säga, lätt bombastisk!) film som fungerar som inbjudan till den aktionen:

Såhär presenteras projektet i ord:

Earth Day 2013: The Face of Climate Change

Climate change has many faces.

A man in the Maldives worried about relocating his family as sea levels rise, a farmer in Kansas struggling to make ends meet as prolonged drought ravages the crops, a fisherman on the Niger River whose nets often come up empty, a child in New Jersey who lost her home to a super-storm, a woman in Bangladesh who can’t get fresh water due to more frequent flooding and cyclones …               

And they’re not only human faces.

They’re the polar bear in the melting arctic, the tiger in India’s threatened mangrove forests, the right whale in plankton-poor parts of the warming North Atlantic, the orangutan in Indonesian forests segmented by more frequent bushfires and droughts …               

These faces of climate change are multiplying every day.

For many, climate change can often seem remote and hazy – a vague and complex problem far off in the distance that our grandchildren may have to solve. But that’s only because they’re still fortunate enough to be insulated from its mounting consequences. Climate change has very real effects on people, animals, and the ecosystems and natural resources on which we all depend. Left unchecked, they’ll spread like wildfire.               

Luckily, other faces of climate change are also multiplying every day.

Every person who does his or her part to fix the problem is also a Face of Climate Change: the entrepreneurs who see opportunity in creating the new green economy, the activists who organize community action and awareness campaigns, the engineers who design the clean technology of the future, the public servants who fight for climate change laws and for mitigation efforts, the ordinary people who commit to living sustainably …               

On April 22, 2013, more than one billion people around the world will take part in the 43rd anniversary of Earth Day. From Beijing to Cairo, Melbourne to London, Rio to Johannesburg, New Delhi to New York, communities everywhere will voice their concerns for the planet, and take action to protect it. We’ll harness that power to show the world The Face of Climate Change. And we’ll call on our leaders to act boldly together, as we have, in this pivotal year.               

Between now and Earth Day, we’ll collect and display images of people, animals, and places directly affected or threatened by climate change – as well as images of people stepping up to do something about it. We’ll tell the world their stories. But we need your help. We need you to be climate reporters. So, send us your pictures and stories that show The Face of Climate Change.

On and around Earth Day, an interactive digital display of all the images will be shown at thousands of events around the world, including next to federal government buildings in countries that produce the most carbon pollution. The display will also be made available online to anyone who wants to view or show it. Together, we’ll highlight the solutions and showcase the collective power of individuals taking action across the world. In doing so, we hope to inspire our leaders to act and inspire ourselves to redouble our efforts in the fight against climate change.

En sak som vi alla kan göra, och fortsätta med, är att ta lite mer ansvar för vårt sätt att köpa mat och äta.

Det säger sig självt att om vi slänger en fjärdedel eller en tredjedel av den mat som vi bär hem från affären blir det ett enormt resursslöseri i längden. Även om soporna sorteras och slängd mat blir gas!

Boken Fester med rester är ju full av tips på sätt att ta vara på maten. Precis efter nyår träffade jag en kvinna som hade bläddrat i den och fastnat för det första som hennes ögon hittade när hon slog upp boken: förslaget att alltid köpa den mjölk som har ”kortast datum” i affären istället för att som de flesta andra leta efter den med ”längst”. Den håller ju i flera dagar ändå, och handlaren slipper slänga. ”Det har förändrat hela vårt sätt att se på hur vi handlar mat!” sa hon. Lite mäktigt eller hur? Tänk om varje mataffär hade tio kunder som resonerade så …

Tillbaka till Brämhult

Affischen.

Affischen.

Det är inte så länge sedan jag var i Brämhult, och våren var egentligen redan fullbokad — men när Sofia hörde av sig före jul kom jag på en väldigt bra ursäkt för att åka dit, och tisdagen den 12 mars klockan 18.30 är alla välkomna igen! Det blir alltså en kväll i föreläsningsserien ”Tisdagskväll i Brämhult”, som också har hembakat fika (ingår i entréavgiften, 30 kronor) som sin specialitet. Stickcafé och Fester med rester har jag lovat att berätta om.

Ni förstår att det är ett hedersuppdrag, det här! Kom och var med!

Sofia hälsar att det är fritt fram att handarbeta under kvällen, och att man gärna får ta med sig sina bästa recept också. Det låter ju extra trevligt eller hur?

Mat som odlas i Kenya exporteras — och slängs

Danska organisationen Stop Spild af Mad fortsätter att förse mig med intressanta perspektiv på matsvinnet i världen.

Nu i helgen fick jag veta att ungefär hälften av all mat som odlas i Kenya går på export.

Hälften av allt från ett land där undernäring är ett av de stora hälsoproblemen bland småbarn.

Det är inte svårt att förstå att export kan vara en bra inkomst för dem som äger marken, oavsett om det är små eller stora markägare.

Men vad händer sedan?

Jo, på grund av olika skönhetsfel (fläckar och former som inte påverkar matens kvalitet) slängs ungefär en tredjedel av detta någonstans på vägen till konsumenter i andra länder.

Hur kan det bli så konstigt?

Detta är en av de konstigheter som FN-kampanjen Think. Eat. Save. ska försöka komma tillrätta med. Här är en kort nyhetssändning från några olika ”matställen” i Kenya:

Inte skräp — inte nu längre

Före detta reklam. Bild lånad från trashybags.org

När Kyrkkaffebloggen var ganska ny hade jag en ”artikelserie” som jag kallade Fredagsförebilder — varje fredag i några månader berättade jag om en person eller en grupp som gjorde något som jag tyckte var bra. Det var folk i både Sverige och andra länder.  Och åtminstone jag blev väldigt inspirerad av alltihop!

En av förebilderna var Trashy Bags i Accra i Ghana, ett företag som tar vara på plastpåsar och plastförpackningar och förvandlar dem till etuier och väskor. Det finns liknande projekt på olika ställen i världen, och tur är väl det — Orsi från Ungern visade en jättefin juiceförpackningsväska som en tysk vän hade köpt på Filippinerna, min väninna Tove i Stockholm har en kylväska som kanske och kanske inte är från samma ställe, Martina berättade ju nyligen om Chicumbuso i Zambia. Men Trashy Bags hör till de verkliga pionjärerna, och för ett tag sedan tog de ett kliv till med sin produktutveckling: de började återvinna reklam!

Varje väska blir en egen sort. Bild lånad från trashybags.org

De stora reklamskyltar (på engelska: advertising billboards) som möter bilister till exempel utmed vägen in till en stad byts ju ganska ofta, och de är gjorda av ett material som klarar både regn och sol och dessutom en del vind. Så det måste vara något hållbart, resonerade Trashy Bags formgivare.

These products are made from recycled advertising billboard material that was previously mounted on giant displays along the roads of Accra, Ghana. This proliferation of plastic advertising material is a sure sign of economic growth but of course it also adds to the burden of plastic waste that is becoming a major headache in West Africa. Many of the billboards would have been disposed of in landfill or even burned if    we hadn’t rescued them by turning them into cool bags and accessories.  Each of the Trashy Ad Bags is lined with locally hand-printed batik fabric which gives them a uniquely African character while at the same time offering a sense of quality and fine workmanship — så står det i presentationen. En rolig detalj är att det här materialet gör det lättare för väskmakarna att tillverka en större mängd väskor eftersom de inte behöver ägna lika mycket arbete åt att samla och foga ihop materialet som med till exempel juiceförpackningarna. Däremot är det svårare att tillverka väskor som ser exakt likadana ut, för bilderna på skyltarna är ju också stora, och varje väska får sina egna färgställningar och detaljer av bilderna.

Visst blir man glad?

Här är en dokumentärfilm som gjordes för ett par år sedan och som handlar mycket om hur nya väskmodeller (och annat!) blir till på Trashy Bags-fabriken — det här var innan reklamplasten började tas tillvara så här handlar allt om förpackningar: