En modell som jag nästan ångrar att jag har hittat på är Vinterpromenadsmössan.
Såhär ser den ut:
Ja, för all del, Lite mer glamorösa vinterpromenadsmössan också.
Här visar min kusin Mi den:
(Min faster undrar hur jag lyckades ta den bilden, för Mi har alltid vägrat att använda mössa. Men visst klär den henne?)
Anledningen till att jag ångrar mig är inte alls att mössorna inte blev bra. Jag är nästan helt nöjd med dem!
Men OJ vad svårt det var att skriva en begriplig beskrivning.
Järbo Garn skriver på sin webbplats att de är enkla och roliga, och det var också det som var meningen. Man stickar på diagonalen, det är liksom det som är idén. Och så blir det en rektangel. Man syr eller virkar ihop rektangelns kortsidor och får en cylinder. Ena änden snörper man ihop, andra änden blir mössans uppvikta kant. Så beskriver jag det för mig själv.
Men för den som inte tänker som jag och använder samma ord och bilder som jag har det visat sig att det blir nästan obegripligt.
Förra året började jag på en ny mössa för att kunna fotografera steg för steg:
Problemet med det är att jag nästan aldrig har möjlighet att sticka i dagsljus, och då är det inte heller möjligt att ta bra steg-för-steg-bilder. Jag har många dåliga nu och inser att jag måste börja om.
Men förra hösten ritade jag tydligen den här skissen åt en stickare som ringde flera gånger till Järbo Garns kundservice och till mig:
Den hade jag glömt bort, så just idag ritade jag en annan åt en annan stickare som hörde av sig:
Fort gick det som ni ser. Kanske kan de ändå vara till hjälp för någon?
En varm reflexmössa är hursomhelst en riktigt bra sak att ha nu!