Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Marias återvinningspussel: påslakan

För ett par veckor sedan intervjuade jag ju Maria Härfstrand om hennes arbete i Skånegruppen som har tagit på sig att förse International Volunteers Organization med 500 startpaket för nyfödda.

Det blev en lång intervju, och Maria skickade två bildbeskrivningar, en som visar hur hon tar vara på ett påslakan och ett som visar hur man kan göra med en vuxentröja om man vill sy om den till barnkläder.

Maria igen — den här bilden togs under mormorsfiltsrekorddagen. Maria var en av ledargestalterna i arbetet med rekordet.

Här kommer påslakanet!

Maria, du har ju gjort en handledning till hur man bäst tar vara på ett lakan eller ett påslakan — hur många har ni återvunnit på det viset nu?

Den gjorde jag därför att vi har en del medlemmar som inte har sömnad som sitt huvudområde inom handarbete. Jag ville visa på hur man kan utnyttja påslakanet maximalt för vårt ändamål.

Beskrivningen blev mer uppskattad än jag hade förväntat mig, och det inspirerade mig till att göra fler med till exempel sweatshirts, T-shirts och örngott. Det tar lite tid att dokumentera och få ihop beskrivningarna, men kan det underlätta eller få någon att inspireras till återbruk så kan det vara värt den tiden.

Alla mina beskrivningar utgår från babypaketen, och det finns ju mängder av andra sätt att återbruka de olika plaggen och textilierna.

Nu har vi nog återbrukat ett 60-tal påslakan, och innan projektet är slut kommer det antagligen att ha gått åt ungefär 180.

Såhär gör Maria när hon förvandlar ett påslakan till tygblöjor, tvättlappar och bandage. Om påslakanet har hunnit gå sönder någonstans får man förstås ta hänsyn till det.

Blöjorna sicksackar man runtom, tvättlapparna viker man dubbla och sicksackar, och bandaget syr man bara ihop i skarvarna.

Färdigt! Ett vanligt underlakan är ju lika brett men aningen längre. Har det blivit slitet och gått sönder, så prova hur många blöjor som går att få ut och gör sedan tvättlappar och bandage av resterande hela bitar.

Har ni någon annan återvinningsmetod som du är lika nöjd med?

Vi tar också vara på garn. Vi repar upp äldre stickade och virkade handarbeten och använder garnet för att skapa nya. Minsta lilla bit används. Restgarner som inte längre räcker för att göra kläder använder vi bland annat till mormorsrutor. Efter ett tag räcker de till en babyfilt.

När det bara är bitar, under en meter långa, kvar sätter vi ihop dem med ”ryska skarvar” — syr ihop garnändarna och nystar spräckliga ”stumpnystan”.

De allra sista garnbitarna som blir över efter till exempel fästning samlar vi i påsar. Dem använder vi som stoppning i de mjuka leksakerna. Vi använder alltså precis varenda millimeter av det återvunna garnet!

Vad är det roligaste eller bästa med att arbeta tillsammans på det här viset?

Absolut gemenskapen! Vi har så otroligt roligt när vi träffas. Träffarna ger en enorm inspiration och hjälper till att driva arbetet framåt.

Att vi alla är väldigt enkla som personer gör det också lätt att träffas. Vi har inga krav eller föreställningar om hur träffarna måste eller bör se ut. Vi känner oss hemma där vi är, och självservering och lite spontant knyte underlättar för den som är värdinna.

Skånegruppens startpaket nummer 18 av 500 planerade. Efter det har många fler blivit klara, så 500 är inte långt bort nu!

Vill du stötta Skånegruppen i arbetet med paketen? Läs mer här!