Idag börjar en alldeles fantastisk kurs med den alldeles fantastiska Ulla!
Än så länge tror jag att den har fem delar, men vi får se.
Herrskjortor är ämnet.
Det sys enorma mängder herrskjortor här i världen, nämligen, och de sys ofta i tyg som är riktigt fint.
De skjortor som används ska såklart användas.
De skjortor som inte används ger man till en vän som har samma storlek eller till en bra second hand-affär.
Men de skjortor som har blivit lite slitna eller solkiga i manschetterna eller kragen, eller som har fått deodorantfläckar under armarna?
Här är en av alla klänningar som Ulla har sytt till ett av sina barnbarn, en flicka vars pappa använder skjorta nästan varje dag. Den här bilden togs vid Krusenstiernska gården, ett café i Kalmar, den sommar när flickan skulle fylla ett år. Till klänningen hör en liten hätta som hon inte hade på sig just den dagen och ett par korta byxor som hon kanske har på sig fast de inte syns.
De kan förvandlas till alldeles underbara barnkläder! Ulla har hållit på med det ett tag, experimenterat, hittat favoritmönster och förfinat sina arbetsmetoder, och nu när vi äntligen lyckades få en dag tillsammans delade hon med sig av alltihop.
Det var en vårdag av bästa sorten, så jag tänker inte be om ursäkt för bilderna.
Ullas tips för en bra utgångspunkt:
1. Strykbord och strykjärn nära symaskinen!
2. Om det är viktigt för föräldrarna att flickkläder är flickknäppta: tänk på knäppningen redan från början.
3. Noggrannhet — tänk efter en extra gång och tänk framåt några steg i varje moment, särskilt de första gångerna.
4. Klipp gärna bort skjortans ärmar och klipp upp dem tätt intill sömmen så att du har platt tyg att arbeta med. Om du inte ska använda skjortans sidsömmar, klipp upp dem också.
3. Tålamod!
4. Skaffa bra grundmönster till skjorta, klänning och byxor i barnstorlekar från kanske 68 till 110 centilong — låna några böcker på biblioteket om du inte har någon tygaffär med bra mönsteravdelning i närheten. Till en klänning är livet och ärmkullen viktigast, och ärmlängen kan man variera. Kjoldelen på en klänning kan man göra rak eller lite utställd och med mer eller mindre rynkning. Ullas grundmönster till klänning i de minsta storlekarna är från början en dopdräkt!
5. Kom ihåg att när plaggen är såhär små är det bra att vara redo att sy klart en söm här och där, eller sy en hel söm, för hand.
6. Pussla och utnyttja tyget så mycket som möjligt — det blir roligare att arbeta när man ger sig själv den utmaningen! Ulla brukar till och med hitta en bit som hon kan göra snedremsor av. Det behövs alltid en till nacken, och om man vill göra en ärmlös klänning eller en med en liten volang på axeln är det bra att kunna kanta.
Här är en av Ullas senaste klänningar. Den får ni beundra så länge. Jag funderar för fullt på hur jag ska bära mig åt för att förklara allting på ett enkelt och tydligt sätt — del 2 dyker upp här inom kort hoppas jag!