Stickning på Nyby Vision i Uppsala.
Oj, vilket gensvar det blev när jag frågade om stickning och virkning som rehabiliteringshjälp efter stroke och annat! Här kommer en del av de svar jag fick.
Heidi som är arbetsterapeut och har en garnaffär skriver:
”Allt handarbete är bra rehabilitering. Händerna upptar en stor del av motoriska barken, och de små monotona rörelserna i båda hjärnhalvorna stimulerar läkning i hjärnan. Bra vid hjärnskador, utmattningar och depressioner. Det är bra att arbetsterapiernas arbete uppmärksammas, vi har använt hantverk i rehabilitering under lång tid och kanske kan man nu förstå vikten och betydelsen av detta. Att handarbeta är som ett gymnastikpass för hjärnan.”
Camilla som arbetar i garnaffär skriver:
”Hade en kund i garnaffären som blivit rekommenderad att sticka av sin läkare efter en stroke. Den kunden valde ett av de svårare mönstren och kom tillbaka efter en månad för nya utmaningar! Inom demensvården rekommenderas det att lägga fram virknål och garn, för då brukar just kvinnor som handarbetat ta virknålen och köra den i nystanet.”
Anna skriver:
”Drabbades av en stroke med propp och blödning när min son var en vecka gammal, och min rehabväg kantades av mycket skapande. Mitt driv att träna var att kunna sy och sticka igen, så jag tillbringade mycket tid i arbetsterapin där jag kunde pyssla fritt. Mor tog med stickor och garn till en liten bebiskofta som jag hade på rummet. Vänstra armen var helt förlamad, så sticka i det läget var omöjligt! Men bara tanken på att få sätta igång gjorde att jag hittade motivationen till den hårda träningen. Från att bara kunna ligga som en grönsak i stort sett till att efter nästan två månader lämna Orup med en förlamad arm samt krycka som gånghjälpmedel — då åkte jag hem till min lille son, och jag stickade den där bebiskoftan långt om länge, och sedan har jag hållit igång. Sonen är idag 19 år.”
Susanne skriver:
”Helt övertygad om att det här hjälper. Jag har i grunden en ganska besvärlig epilepsi sen barnsben och fick för ungefär tio år sedan ovanpå det en total utmattningsdepression, så vägen tillbaka var lång. Men jag hade mitt garn och mina virkkrokar och stickor. Bara känslan att få ta i garnet gör mig lugn — när jag får en känning av epilepsin och sätter mig med handarbetet så försvinner den. Jag får hjärnan att strukturera om till annat, helt enkelt, och jag stressar inte mig själv att tänka på att nu blir jag dålig. Vad gäller utmattningsdepressionen: samma sak där. Istället för en massa piller garn och åter garn som lindrar ångest och panikattacker.”
Maria som är läkare skriver:
”All träning av tankeförmåga och motorik (efter vad personen klarar) efter till exempel stroke är positiv. Stickning är komplicerat. Muskler, koordination och tanke i samverkan, och många delar av nervsystemet inblandade. Tyvärr är det många strokepatienter som tappar förmågan och inte tränar upp den igen. Många tycker ju att det är tråkigt när de inte klarar att göra lika som innan.”
Kristina som har arbetat med strokepatienter skriver:
”Tidig intensiv träning gör att man snabbare återhämtar sig, så stickning borde vara bra. Bör ge bra finmotorisk träning.”
Hoppfullt eller hur?
Många har skrivit om hur stickning och virkning kan hjälpa vid utmattningsdepression och depression också. Och ett par har skrivit om andra hälsoproblem. Det sätter jag ihop till minst ett eget inlägg lite senare i veckan. Tack alla ni som har bidragit med era tankar och erfarenheter här! Fortsätt gärna berätta, för jag tycker att det här är väldigt intressant!