Den ostickade filten

Bild: Franciska Veenker

*** Alla de bilder som var inlagda i den här beskrivningen försvann tyvärr när Hemmets Journal bytte plattform för sin webbplats. Och hårddisken där jag själv hade dem blev stulen för några år sedan. Därför finns bara Franciskas bild nu. Men strukturen syns ju tydligt på den, och dessutom har hon fotograferat mottagaren så vackert! ***

Det här är en beskrivning som är så kort och enkel att man nog inte kan kalla den en beskrivning.

Den består av två olika sorters maskor och en variant på en av dem.
Och alltihop är gjort med virknål, fast när man tittar på resultatet på lite håll kan man få för sig att det är stickat.
Därför: Den ostickade filten!

Specialvarianten, ett slags halvstolpar, såg jag först i en gammal vantbeskrivning från Land eller ICA-Kuriren. Jag var i Laxå och berättade om syföreningshistoria på Alla hjärtans dag en gång, och biblioteket hade ett slags öppet-hus-för-handarbete-dag, och några av medlemmarna i en grupp som hade träffats sedan 1960-talet eller så visade mig ett gammalt klipp med roliga vantar som de hade gjort många av.

Sedan dök samma idé upp här, och jag spårade själva maskan hit (den syns tydligare på det andra stället).
Det här måste bli perfekt till en filt, tänkte jag.
Och det är det!

Såhär gör man:
Virka luftmaskor till en kedja som är lika lång som filtens bredd (om du vill göra en tvärrandig filt) eller längd (om du vill göra en som har ränderna på längden — det ger nog det mest stickade intrycket).
(Vill du virka till en insamling? Bredd 60 centimeter och längd 80 kan vara lagom till en nyföddfilt.)
Virka ytterligare två luftmaskor att vända med (om du är väldigt noga med måtten).
Lägg garnet om virknålen, stick ner den i tredje luftmaskan från nålen och virka en halvstolpe. Virka sedan halvstolpar tillbaka till kedjans början och virka två luftmaskor att vända med.
Nu kommer specialvarianten:

”Ovanpå” ett virkat varv finns det ju en rad maskbågar som man brukar virka i — ibland ska man virka i båda, och ibland i den främre eller den bakre.
Men tittar man lite nedanför dem, låt oss för enkelhetens skull säga på den sida som man har framför ögonen, så finns det ytterligare en maskbåge där. Virkar man i den istället så vänds de båda övre mot baksidan och blir synliga där som en maskkedja.
Virka halvstolpar i alla nedre-främre maskbågar tills varvet är slut. Vänd med två luftmaskor och fortsätt — på nästa varv kommer kedjan att vändas åt andra hållet.

Så enkelt är det!

Och det här kanske alla utom jag visste, men jag tyckte att det var roligt att prova, och snart är min filt klar. Den är virkad i Järbo Soft Cotton och med virknål nummer fem (den som står på banderollen), men både tunnare och tjockare garner i olika kvaliteter och med lagom tjocka virknålar hade också fungerat. Antagligen hade det också blivit bra med en virknål som är ett halvt eller ett helt steg kraftigare än vad som rekommenderades till garnet — då hade resultatet blivit lite lösare och mjukare.

Är det någon som vill prova? Berätta gärna vad ni tycker! Och bilder vill jag också gärna se såklart!

(Det här blir ett bidrag till Husmorsskolans Nya Syförenings möte idag.)